Efter några veckors aktivt bloggande är det på sin plats att förklara vad som menas med ’retorik’. Termen är nämligen inte entydig.
Retorik enligt Nationalencyklopedins ordbok
- (läran om) konsten att tala väl och medryckande samt de språkliga verkningsmedlen för detta: skolad i retorik; betydelsenyanser a) med negativ bibetydelse konsten att tala väl och övertygande utan något egentligt innehåll (eller med vilseledande innehåll) i det som sägs: den tomma retoriken i valtalet; vacker, ordrik retorik; en del var säkert sant och en del var bara retorik, b) ibland även i fråga om skriven text: mycket i boken var ren retorik
Retorik enligt Svenska akademiens ordbok
- konst(en) att hålla tal l. att uttrycka sig muntligt (förr äv. skriftligt, på prosa) på ett korrekt, logiskt o. formfulländat sätt, talarkonst(en); sammanfattningen av de regler som gälla för l. läran om l. vetenskapsgren som sysslar med denna konst; vältalighetslära; vältalighetens teori; äv. om denna konst osv. ss. undervisningsämne. – särsk. konkret: skriven l. tryckt framställning av retoriken, lärobok i retorik l. vältalighet.
- utövande av talarkonsten, hållande av tal; ofta mer l. mindre konkret, om talet l. (sammanfattande) talen (av en viss person l. vid ett visst tillfälle l. under en viss period); företrädesvis (ofta nedsättande) om tal som är uppbyggt efter alla konstens regler o. med användande av stilistiska figurer o. konstgrepp, vältalighet; stundom med särskild tanke på att talet väsentligen utgöres av vackra fraser utan innehåll; ofta oeg. l. bildl., om skriftlig framställning med en motsvarande stilistisk karaktär.
Det är inte lite det! Ordböckerna säger mycket och på ett koncist sätt. Och mycket mera finns att säga om innehållet i ordet ’retorik’. Aristoteles definierade retorik som ”att i varje enskilt fall finna de tillgängliga möjligheterna att övertyga”, Cicero som ”konsten att tala väl”. Genom historien har olika aspekter betonats.
För mig är retorik persuasiv kommunikation. Detta är en bred definition som utöver verbal kommunikation även inkluderar visuell och kinestetisk kommunikation (t.ex. reklambilder respektive kroppsspråk). Huvudsaken är att någon försöker övertyga någon om något. Mitt huvudintresse ligger på verbal persuasiv kommunikation – och så är också fallet inom retorikfältet över lag.
Se vidare Johannessons och Kjeldsens retorikböcker (se mitt inlägg 9/7 2009).
Sådant handlar alltså Retorikbloggen om.
Så vad har retorikdoktorn i fickärmen? Har du något hemligt budskap du vill övertyga oss om? :)
Jag tror helt enkelt att det är nyttigt att känna till något om retorik. Inte bara för talare och skribenter, utan även för lyssnare och läsare. Jag får återkomma till retorikens nytta i ett senare inlägg!
Jo, jag förstår det! Man blir kanske inte så lätt lurad ifall man känner till mekanismerna bakom t ex politiska tal, reklam osv!
Ingenting kan vara mer retoriskt tvetydigt än diskussionen och uppfattningen om ”vad är retorik”. Alla förnyade försök att presentera Retoriken som konsten att övertyga med sitt tal eller att relatera Retoriken till något som har med enskilda talare att göra, med uteslutande av annat språkbruk, är att göra vår förståelse en björntjänst. Vi behöver, som komplement till grammatiken, fonetiken och andra lingvistiska kunskaper en särskild förståelse och förklaring om vad språkbruket innebär: kommunikation människor emellan med användning av artikulerade ord som redskap. Ordet ”språk” är tvetydigt. På tyska talar man om ”die Sprache” och ”das Sprechen”. På svenska ska ”språk” ställas gentemot ”tala”, men vi har verbet ”språka”, som får en alltför vardagligt och värdeladaf betydelse. Retorik ska handla om språket som talande aktivitet. Språket som vokabulär och grammatik är bara ingrediensen. Vad vi vill säga och vad vi lyckas säga och vad som skymtar mellan raderna, detta är det viktiga i en kommunikativ situation.
Kommunikation i vid bemärkelse har inte bara med övertygande att göra. Det finns många andra syften. Att ”tala väl” kan bli en målsättning för vissa människor i vissa situationer, men retorisk kunskap måste kunna granska även ”dåliga tal”, dåliga förklaringar av det som menas, offentliga uttalanden, Informativa och manipulativa uttryckssätt, etc. Retorik eftersträvar en kunskap om språkbruket som skapar klarhet om vad vi tänker, vad vi menar och vad vi sysslar med.
Sedan ska man tänka på den metonymi som också föreligger i ordet ”retorik” (som i alla de ord som vi använder för att beteckna kunskap”). ”När man hävdar att retoriken dog under den 1800:e århundradet – skriver Jørgen Fafner på danska – menar man självfallet retoriken som fackområde. Retoriken själv dör inte med minst än att mänskligheten dör. Den är ‘conditio humana’. Det ska därför vara mer korrekt att bruka beteckningarna ‘retorik’ och ‘retorikvetenskap’, på samma sätt som när vi säger ‘musik’ och ‘musikvetenskap’.” Detta framgår också av första stycket av Aristoteles verk som ska heta ‘Retoriké Tekne’, (inte ‘Retorik’, som man brukar kalla det). Han nämner retoriken som ett språkbruk som vem som helst kan ha — oavsiktligt eller på grund av sin begåvning — medan andra kan ha förvärvat sin retoriska förmåga genom övning och sedvänja. Om detta är fallet – skriver han – , då ska man kunna skapa en systematisk kunskap, ett studieämne om retorik. /Fafners originaltext finns i en viktig antologi utg. 1988 av Inst. för Nordiska språk vid Stockholms univ. med titeln ”Vad är retorik? – 4 föredrag från en seminarieserie”.
Mitt eget sätt att undvika den förvirring som uppstått genom att tala om ”retorik” i båda betydelser (som aktivitet och som studieämne) har varit att skriva ”retorik” för det ena och ”Retorik” (med stor bokstav) för det andra. Man kan säga att ”retorik” är en upptäckt medan ”Retorik” är en uppfinning. Människor talade och brukade språket innan man började att uppmärksamma fenomenet och reflektera över det. Sedan kan man studera språkbruket i olika situationen och med olika syften, Visserligen kan man reflektera över ett språkbruk som har till syfte att övertyga, men den retoriska undersökningen kan betjäna andra intressen och ska inte bara gälla den talares intentioner.
God ”retorik” innebär ett talesätt som klargör ett ärende på ett bra sätt och kan gälla åsiktförsvar, en utvärdering, en överläggning om det som behöver göras, etc medan ”Retorik” ska granska det som görs med språket för att visa det som är tvetydigt, felaktigt, intentionellt osv. Retorik ska inte vara endast en medveten konst att bruka språket utan också en vetenskap om hur man gör det och varför (dvs ”för vad” – ty även ordet ”varför” är tvetydigt).
Här lämnar jag en någorluda kortfattad kommentar. I ett par längre texter som kan eller ska kunna läsas i andra hemsidor utveklar jag mer utförligt min syn på ”retorik” och ”Retorik”.