SvD:s Harry Amster efterlyser ett större djup för Allsång på Skansen – ett välkänt program både för svenskar och finlandssvenskar. I stället för komplicerade och ärliga svar serverar artisterna nämligen ”bara floskler”. I stället för att linda in kommentarer om svåra saker i ett slags ”fluffigt skimrande moln” borde man kunna tala om sin otrygga uppväxt med en mamma som var alkoholist, ett exempel som Amster nämner.
Lotta Engberg har fått ytliga svar.
Det är något som inte stämmer med kraven på djup i ett underhållningsprogram som bygger på somrig allsång. Nämligen detta: innehållet bör motsvara kontext och förväntningar. En bröllopstalare undviker att tala om död, en politiker i utövningen av sitt värv om sina sexfantasier och en journalist i sina artiklar om sin fundamentalistiska kristna övertygelse. Att gå emot förväntningarna slår nästan alltid tillbaka.
I den klassiska retoriken talas om kairos. Kronos avser den fortlöpande tiden och kairos den särskilda stund som – ur en talares perspektiv – inbjuder till förändring, handling, ingripande. Det är få tillställningar som verkligen förändrar deltagarnas liv. Det mesta är mera kronos än kairos … Men även sådan harmlös underhållning behövs!
Jag hör utan vidare till dem som önskar en mera kritisk hållning och ett större analytiskt djup i massmedia över lag, men inte i Allsång på Skansen. Allt har sin plats.
Synnerligen väl skrivet! Håller med till 100 %. Underhållning är underhållning.
Nämen så synd. Lotta Engberg har väl ändå aldrig skrivit någon av sina låtar och hits. Det har Lasse Holm och skiv-nöjes-lätt-och-lagom-bolaget alltid gjort. Men varför klaga?
“TV görs av idioter för idioter” sa Ulf Lundell i en TV-intervju. Det är nog t.o.m. mera än ett bevingat uttryck i TV-sattellitrymden..