Svininfluensan och den retoriska situationen

Elektronmikroskopbild av A(H1N1)-viruset (CDC Influenza Laboratory). Verklig storlek: 80–120 nanometer i diameter.

Denna vecka var det min tur att vaccineras mot A(H1N1)-viruset. På Femkantens hälsostation var ungefär halva utrymmet reserverat för pandemivaccinering. Jag besökte stället med ett klart minne av de beskrivningar av timslånga köer, irriterade och skrämda människor, andningsskydd och smittorisk som figurerade i pressen när vaccineringarna inleddes. Nu var det nästan tomt och kön bestod av en enda person före mig.

Jag har svårt att tänka mig en bättre illustration på Lloyd Bitzers teori om hur den retoriska situationen utvecklas. Samtidigt handlar det om kriskommunikation. Bitzer menade att den retoriska situationen går igenom fyra utvecklingsstadier.

1. Ursprung

  • Den retoriska situationen börjar när det framkommer ett påträngande problem, men den är inte utvecklad förrän det också finns en publik.
  • I detta stadium är få medvetna om situationen varför en talare först måste göra sin målgrupp medveten om problemet.
  • A(H1N1): Här börjar media skriva om svininfluenssan. Läkare och experter intervjuas. De första rapporterna om insjuknade kommer in. Folk börjar fråga sig om detta är något att bry sig om eller inte.

2. Mognad

  • När problem, publik och omständigheter står i ett gynnsamt förhållande till varandra är situationen mogen.
  • Publiken är medveten om det påträngande problemet och är lyhörd för det retoriska svaret från talaren.
  • A(H1N1): Nu är det klart att det är allvar. Viruset sprids som en löpeld över världen: det är en pandemi. Rapporter om hur många som insjuknat i olika länder rapporteras dagligen och dödssiffran stiger. WHO 29/11 2009: minst 8 768 döda runtom i världen. Också Finland formulerar en vaccineringsstrategi men kritiseras för att det går för långsamt: folk vill bli vaccinerade genast! Så fort vaccineringen börjar blir det rusning: också de som inte hör till riskgrupperna vill ha vaccinet. Presidenten kritiseras för att vänta på sin tur – hon hör inte till någon riskgrupp och hennes åldersklass vaccineras först mycket senare. Tidningarnas nyhets- och insändarsidor handlar varje dag om H1N1, som det nu heter.

3. Försämring (övermognad)

  • den påträngande situationen kanske redan är delvis löst eller är nu svårare att påverka, kanske bl.a. därför att: (a) folk har bildat sig sina åsikter om saken eller (b) folks intresse har svalnat för saken
  • A(H1N1): Här befinner vi oss nu. Pandemin är över och media har förlorat intresset. Trots att folk fortfarande insjuknar och dör i viruset så rapporteras inte längre om detta: det handlade trots allt inte om något så allvarligt som man först trodde. De flesta som dött var redan allvarligt sjuka av andra skäl. Det är ju bara frågan om en influensa – varför skulle man besvära sig till hälsocentralen för vaccinering? Dessutom sägs att den andra vågen kommer att vara muterad varvid det är oklart om vaccinet kommer att vara effektivt.

4. Upplösning

  • En retorisk situation upplöses antingen därför att problemet inte längre kan lösas (retoriskt) eller därför att problemet har hanterats, lösts eller av någon anledning upphört.
  • A(H1N1): Detta stadium ligger ännu i framtiden.

Det är inte svårt att förutspå att intresset för vaccinet igen kommer att öka när den andra vågen når Europa. Plötsligt blir det åter viktigt att låta vaccinera sig, särskilt när det visar sig att det nuvarande vaccinet ändå skyddar ganska bra också mot den andra vågen.

Summa summarum: när det är kris lyssnar folket, men intresset går snabbt över. Följaktligen är det av yttersta vikt att den som talar medan folket lyssnar väger sina ord väl: att informationen är korrekt och balanserad. Om den visar sig vara överdriven, förhastad eller felaktig, förlorar folket fort intresset varefter det är omöjligt att nå fram med budskapet – man har förlorat sin chans.

Jag stod ändå fast vid mitt beslut som jag fattade efter att jag vägt informationen för och emot. Jag bedömde pratet om att själva vaccinet skulle vara farligt eller ineffektivt som nonsens. Alltid finns det också de som maskerar sin rädsla för sådant som är svårt att förstå med att demonisera hela saken (t.ex.: vaccinet är svårt att förstå, alltså är det av ondo; jfr Realists insändare). Naturligtvis har vaccinet likadana biverkningar som vanliga influensavaccin (ömhet vid vaccinationsstället m.m.), men jag kan inte se att de promille som fått allvarliga biverkningar skulle överväga risken för allvarliga verkningar av själva sjukdomen. WHO 15/1 2010: minst 13 554 döda runtom i världen.

Men visst är det svårt att hålla huvudet kallt när retoriken går het.

Skriv en kommentar

 

 

 

Du kan använda dessa HTML-taggar

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>