Avdelningen för retorik vid Litteraturvetenskapliga institutionen
Avdelningen för retorik grundades på 80-talet av Kurt Johannesson som innehade Sveriges första professur i retorik. Ursprungligen var retorikämnet vid Uppsala universitet ett rent grundutbildningsämne, även om en lång rad litteraturvetenskapliga forskare, med framför allt äldrelitterära intressen också snart kom att bygga upp en forskningsmiljö där retorik på olika sätt stod i centrum.
Sedan ett antal år tillbaka ges utbildning på alla nivåer, inklusive forskarutbildningsnivå. Forskningen handlar om alltifrån medeltida landskapslagar till samtida politisk retorik. Ett flertal forskare är också knutna till avdelningen som postdoktorer och som forskande lärare.
Det moderna retorikämnet är unikt därigenom att det kombinerar en lång rad teoretiska forskningsperspektiv med den antika traditionens frågeställningar. Kopplingen till det praktiska perspektivet och den konkreta retoriska verksamheten är alltid närvarande. Som forskningsämne är retoriken i dag en disciplin som anlägger kvalitativa, humanistiska forskningsperspektiv på ett brett spektrum av kommunikativa, sociala och mediala fenomen.
Avdelningens utbildning i retorik presenteras här.
Lärare och forskare vid Avdelningen för retorik: Anna Bohlin, Lina Breisch, Frida Buhre, Carina Burman, Lars Burman, Anna Cullhed, Birgitta Ekblom, Otto Fischer (föreståndare), Thomas Götselius, Maria Karlsson, Peter Lind, Janne Lindqvist Grinde, Ann-Sofie Lönngren, Patrik Mehrens, Sofi Qvarnström, Marie-Christine Skuncke, Janna Svendsen, Jon Viklund, Marcus Willén, Ann Öhrberg.
Bild och text från avdelningens egen webbplats.
I en serie presenterar jag alla lärosäten för retorik i Norden.
Retorikens återkomst till svenskt universitet vore intressant att i detalj och indicier undersöka, kanske i jämförelse med de övriga nordiska länderna. I Danmark var Jörgen Fafner fadern till Retorikens återkomst vid Köpenhamn universitet redan 1970. Hans professur hette från början ”föredragslära och metrik”, men det var hans enträgna engagemang som fick Retorik att bli ett etablerat kandidatämne 1980. I samma spår gick biskopen Jan Lindhardt, som bidrog med flera verk som satte Retorik på kartan efter 1980. Köpenhamns universitet blev den äldst etablerade institutionen för Retorik och Pedagogik. I samma spår gick Kurt Johannesson som fick en personlig professur i Uppsala. Han var då ansluten (som Fafner från början) till ämnet Litteratur och hans sätt att skapa en differentiering var att ägna sig åt politisk retorik, för att särskilja Retorik från Litteratur, istället för att låta den vara ett bihang till litteraturvetenskap.
Det dröjde innan Retorik blev helt självständigt ämne i Uppsala, även om studenter från andra ämnen började doktorera i retoriska spörsmål. Kurserna var ett slags kompletterande insats. Under tiden hade intresset för retorik spridits sig i Sverige och det kom ut allt fler böcker i retoriska spörsmål. Jag måste då nämna hur ett 80-tal retorikhungriga universitetslärare och forskare från hela Norden (60 från Sverige) sammanstrålade och fick lära känna varandra i Stockholm mellan den 2:a och den 6:e december 1991 på en icke kortare än 5-dagars konferens under benämningen: ”Retorik och samhälle”. Det var ett arrangemang som anordnades av Nordiska institutet för samhällsplanering (NORDPLAN), där intresset för Retorik hade haft fotfäste. Detta arrangemang var den riktiga ”Första” Nordiska Retorikkonferensen, även om Brigitte Mral (som mycket väl kände till Nordplans initiativ flera år tidigare, anordnade något som kallades ”Första nordiska retorikkonferensen” flera år senare i Örebro. Den första talaren vid Nordplans konferens var just Kurt Johannesson, som för oss var den nya svenska Retorikens fader. Hans anförande handlade då, som det sig bör, om ”Retorikens försvar”.
Det kan inte vara något överdrift att påstå att konferensen 1991 blev startskottet för en spridning av olika akademiska initiativ som ledde till återetableringen av ämnet Retorik (som ett särskilt ämne, inte som bihang till annat) i högskolor och universitet. Uppsala var naturligtvis vägvisaren, men flera av deltagarna i Nordplans konferens kan räknas till dem som införde retoriska studier på en fast grund på olika håll. De mest kända blev kankse Örebro och sedan Södertörns högskola. I Stockholm hade ämnet levt inom Institutionen för Nordiska språk och fick mer egenkraft. Göteborg, som är den plats där den bästa kunskaperna om språk funnits i Sverige, hade ett grundat intresse för retoriska studier, men flera kända personer och publikationer, men har aldrig lyfts fram i ljuset såsom det förtjänar.
Om retorikintresset i Finland får andra berätta närmare. Genom Nordplan uppstod en viss kontakt och uppmuntran kring retoriska spörsmål. Tidskriften Rhetorica Scandinavica, med dansk och svensk ursprung, och den förlagsverksamhet som utvecklats av Rhetorica Scandinavica har varit av ovärderlig betydelse för sammanhållningen i ämnet och kunskapsbyte. Det land som tycks ha varit sist i att etablera Retorik som särskilt universitetsämne i Norden är kanske Norge, men det har hunnit kvalitets och institutionsmässigt ganska långt på kort tid. Norge han tyckas besitta en särbegåvning därvidlag.
[Jag måste göra er uppmärksammade på att, min egen retoriska sysselsättning har tvingat mig att skilja mellan ”retorik” (som ämnets studerade fenomen) och ”Retorik” (som det ämne som studerar retorikfenomenet). Fafner skulle nog hålla med mig. Jag säger detta ifall någon undrar varför det ibland står liten och ibland stor bokstav]
Tack igen, José, för din intressanta kommentar! Det är roligt att höra om bakgrunderna till retorikens återkomst i Norden. Jag har själv skrivit lite om detta i en artikel som heter “Retoriken vid Finlands universitet” i Finsk tidskrift 9–10/2007: 522–536. ISSN 0015-248X. För bakgrunden utgick jag bl.a. från den ypperliga kartläggningen av retorikämnet i Sverige där man även gjorde jämförelser med Danmark och Sverige.
Sedan dess har ämnet vuxit med Oslo och Lund som nya lärosäten, men det jag då skrev om Finland gäller framgent: vi ligger sist.
Det är visserligen till en viss del en tolkningsfråga. Ordet ‘retorik’ förekommer inte i något ämne vid något universitet eller högskola i Finland, men kommunikation studeras förvisso i flera ämnen. Närmast retoriken kommer talvetenskapen, men som jag ser det är det ämnet avgränsat på ett sätt som gör att det inte är det samma som ämnet retorik där det förekommer som ämne på universitetsnivå på annat håll i Norden.
Konferensen 1991 Retorik och samhälle kände jag inte till! Det är lite skrämmande att se hur lätt man styrs av ord. Jag trodde givetvis att den Första Nordiska Retorikkonferensen var den första, men inser nu att detta var retorik!
Jag återkommer sporadiskt under sommaren till bloggen men förr eller senare (under detta år tänker jag mig) har jag gått igenom de olika lärosätena i retorik.
Tack Mika. Det är väldigt trevligt att få samtala med finska humanister. Jag har länge haft väldigt goda relationer till dem. En av mina avhandlingsopponenter var finne och von Wright, som hade fått ett ex av min avhandling, skickade en uppskattande hälsning, när jag skulle dit. Jag deltog med inlägg i ett par symposier i Finland och far haft lite inflytande i någon avhandling som ventileras i Finland.
Engagerad i skapande av en Humanveten-skaplig handlingsteori blev för mig Retoriken den egentliga Kunskapsteorin. Språket ligger till grund för alla kunskaper, även till kunskapen om kunskapen och om talet om retorik. Vi har en retorikens Retorik, men jag tror att vi behöver allt mer en Retorikens Retorik, dvs. en granskning av Retorikens och retoriklärarnas använda retorik. Sedan Retoriken blev ett ämne på nytt har retorikkonsultutbildningen (i brist på en Retorik i grundskolan och gymnasiet, som skulle ge våra studenter en seriös befattning med ämnet) blivit nästan den enda utvägen för dem son inte kan fortsätta med forskning och undervisning på högskolenivå. I massmedierna och i företagen (dessvärre även i politiken) har man upptäckt ”Retoriken” som ett manipulativt instrument. Vi är då tillbaka i sofisternas tidevarv. Från tiden då frasen ”det där är bara retorik” var gängse, har ”retorik” blivit ett positivt ord.
I Spanien är fortfarande ”retorikexperter” inte en användbar benämning. Där talar man om ”kommunikationsexperter” (om inte det hemska ordet ”coaching” tar över).
Många vill snarare tala om ”kommunikation” än om ”retorik”, men att kommunicera är inte särskiljande för människan. Jag har i åratal använt som utgångscitat det som Aristoteles skriver i sin bok Politiken:
”Det är uppenbart varför människan är ett samhällsdjur (politikòn zõon) i större mån än vilket bi eller vilka flockdjur som helst: Naturen (fúsis) gör – som vi [brukar] säga – inget i onödan och, bland alla djur, endast människan besitter ordförmåga (lógos). Ljudet (fonè) är tecken (sêmeîon) för smärtan och lusten och därför har också alla andra djur det, ty deras natur (fúsis) når fram till att känna smärta och lust och ge dem till känna (sêmaínein) för varandra; men lógos är till för att uppenbara det nyttiga och det skadliga, liksom det rättfärdiga och det orättfärdiga, och det är, i jämförelse med alla andra djur, människans attribut att endast hon äger kännedom om det goda och det onda, det rättvisa och det orättvisa osv., och delaktigheten (koinônía) i dessa saker åstadkommer hushållet (oikían) och stadssamhället (pólin).” (Aristoteles Politiken. {1253a 7-18})
Aristoteles gör klart att det finns många sociala djur. Han nämner bina, jag skulle nämna hunden. Människan är ”ett” social djur (ordet “politiskt” blir vilseledande), men inte det enda. Andra djur kommunicerar med varandra genom läten. Människan kan däremot definieras som ”det retoriska djuret”, en djurart som använder sig medvetet av språket. Ordet ”logos”, som innebär tanke och språk (ratio et oratio, säger Cicero) brukar jag översätta med ”diskurs”, som omfattar “logos” båda spår. Det är intressant att konstatera att roten RT, närvarande i ”ratio” och ”oratio” låg till grund för att benämna språket i det indogermanska modersmålet. Ganska förståeligt, eftersom dessa två konsonanter hörs stark och ligger i tungspetsen. Därför säger Nietzsche att ”retorik är språket”. När människor ”upptäcker” vårt bruk av ord, kallas det därför ”retorik”. Och när de uppfinner en vetenskap om detta, då får vi det vetenskapliga studieämnet Retorik.
Alla kunskapsord (kunskap, teori, vetenskap, retorik) drabbas av vårt metonymiska begär, som blandar samman vad man gör med själva görandet och det som skapas. Ordet ”kunskap” har blivit så tvetydigt att man använder numera ordet ”kunskapa”, för att skilja kunskapens föremål från behandlingen av den. Ordet ”kunskapa” betydde ”observera” och ”spionera” för inte så länge sedan. Att vetenskapa och teoretisera är vad vi gör för att skapa en mental och språklig förklaring som vi kallar teori och vetenskap, det som står i böckerna. Allt detta är bara några exempel som visar att man inte kan vara retorikkunnig på riktigt, om man inte förmår att se själva Retoriken i sin egen spegel, dvs om man inte granskar Retorikens retorik.
[...] I en serie presenterar jag alla lärosäten för retorik i Norden. Detta är nummer 2. Nr. 1, Uppsala universitet presenterade jag här. Taggar: akademisk retorikutbildning, retorik vid Köpenhamns universitet, retorikstudier | [...]
[...] en serie presenterar jag alla lärosäten för retorik i Norden. Detta är nummer 3. Nr. 1, Uppsala universitet presenterade jag här och Nr. 2, Köpenhamns universitet presenterade hag här. Taggar: akademisk retorikutbildning, [...]
[...] en serie presenterar jag alla lärosäten för retorik i Norden. Detta är nummer 5. Nr. 1, Uppsala universitet, presenterade jag här, Nr. 2, Köpenhamns universitet, här, Nr. 3, Örebro universitet, här, Nr. 4, Oslo [...]
[...] en serie presenterar jag alla lärosäten för retorik i Norden. Detta är nummer 5. Nr. 1, Uppsala universitet, presenterade jag här, Nr. 2, Köpenhamns universitet, här, Nr. 3, Örebro universitet, här och Nr. 4, Oslo [...]
[...] en serie presenterar jag alla lärosäten för retorik i Norden. Detta är nummer 4. Nr. 1, Uppsala universitet, presenterade jag här, Nr. 2, Köpenhamns universitet, här och Nr. 3, Örebro universitet, här. Taggar: akademisk [...]
[...] en serie presenterar jag alla lärosäten för retorik i Norden. Detta är nummer 5. Nr. 1, Uppsala universitet, presenterade jag här, Nr. 2, Köpenhamns universitet, här, Nr. 3, Örebro universitet, här, Nr. 4, Oslo [...]