Retorik
Retorik som vetenskap intresserar sig för alla former av mänsklig kommunikation, från det offentliga språket i politiken och medierna till individens samtal med sig själv. Även om retorikens klassiska fält är det talade ordet omfattar den idag även andra uttrycksformer som skrift, visuell kommunikation och andra slags symboliska handlingar. Retoriken ses därmed inte enbart som konsten att kommunicera eller konsten att övertyga utan också som konsten att reflektera, överväga, förhålla sig till problem och beslut och handla på ett etiskt försvarbart sätt.
Men retorik är mycket mer än talekonst. Den ger oss också redskap för att kunna bedöma och analysera budskap som vill övertyga, påverka eller manipulera oss. Allt språk är påverkan, den som talar vill alltid styra och forma andras tankar och känslor. Retoriken lär oss att urskilja de former för påverkan som används inom allt från politik och reklam till predikningar och förtroliga samtal.
Som vetenskap ger retoriken metoder för att kritiskt analysera alla de sätt vi använder för att påverka andra, vare sig det gäller bild, text och andra klassiska medier eller t. ex. musik, film, kroppsspråk, kläder, mat och arkitektur.
Örebro universitet är det första lärosäte i Sverige som kan erbjuda retorikutbildning upp till magister- och forskarnivå. Forskning bedrivs i Örebro inom en rad olika områden och projekt. För närvarande är följande aktuella:
- Retoriska aspekter på kriskommunikation
- Kvinnors retoriska strategier
- Visuell retorik
- Retorikens didaktik
- Kroppsspråk/actio
Personal: Ämnesansvarig professor Brigitte Mral, Studierektor Marie Gelang, Universitetslektor Anders Eriksson, Universitetsadjunkt Linda Söderlindh, Assistent med utbildningsbidrag Simon Oja.
Bild och text från ämnets egen webbplats. I en serie presenterar jag alla lärosäten för retorik i Norden. Detta är nummer 3. Nr. 1, Uppsala universitet presenterade jag här och Nr. 2, Köpenhamns universitet presenterade hag här.
Intressant med vad som av allt att döma är Örebros egen text: Retoriken ses därmed inte enbart som konsten att kommunicera eller konsten att övertyga utan också som konsten att reflektera, överväga, förhålla sig till problem och beslut och handla på ett etiskt försvarbart sätt.
Här finns inte ens en pro forma en strävan efter objektivitet, utan en hel drös med subjektiva värderingar. Vem bestämmer vad som är etiskt försvarbart? Och hör det hemma i retoriken? Ja, retorikens grundtanke är ju att uppsåtet skall vara gott, men ändå? Det verkar ganska självtillräckligt av Örebros universitet att definiera “retorik” så här brett.
Vad säger retorikerna?
Hej Robin! Vilken intressant iakttagelse! Men jag läser inte texten alldeles på samma sätt. Mot bakgrund av Ramirez tidigare intressanta kommentar om retoriken som filosofi eller som allmän infallsvinkel på samhället så tänker jag mig att de i Örebro ser det på liknande sätt: retoriken erbjuder en infallsvinkel till kommunikation i alla skeden: från idé till produkt till handling och en kritisk granskning av det hela.
Om vi tänker tillbaka på retorik som ARS BENE DICENDI så är det naturligt att inkludera retoriken. En god talare talar väl och även etiskt gott. På detta sätt avgränsar man sig ju även från sofisteri. Vid Örebro vill man alltså använda retoriken till det goda även om den kunde användas till mycket annat också.
Under den mellanperiod då Uppsala efter Kurt Johanneson saknat en professor i retorik har Örebro haft det tyngsta forskningsansvaret i Sverige vad gäller retorik. Detta förändras så småningom: Södertörn aspirerar på att bli universitet och en professur i retorik vid Uppsala finns som bäst lediganslagen (ett drömjobb, som jag tyvärr inte kan söka). I Lund finns också en professur i retorik men ännu inga forskarstudier.
När man talar om vilka svenska universitet som har haft betydelse för Retorikämnet blir det lite orättvist att glömma Göteborg. Att andra universitet har inrättat retorikprofessurer kan inte ta ifrån Gäteborgs universitet den äldsta och mest gedigna forskningen i lingvistik, språkfilosofi, aristotelesforskning och retorik som funnits, långt innan Uppsala skolan åsidosatte sin självutnämnda position. Innan Uppsala inrättade sin Johannessons professur fanns redan undervisning, forskning och omfattande litteratur i Göteborg även om Retoriken gick under andra ämnesområdes benämning (ofta svenska språket). Jag går inte in på en namnlista, därför att jag är rädd att tappa flera viktiga. En framstående tysk filosof (Ernst Cassirer), som dog som svensk medborgare,satte sin prägel och Ingemar Dürings verk om Aristoteles (som är okänd i Sverige, eftersom den inte finns på engelska, bara på tyska och spanska) är nog den främsta i världen. I Lund ska man inte glömma HansLarsson och jag förstår inte varför han “Poesins logik” inte används oftare i retorikundervisningen.
Jag har redan tidigare uttryckt önskemålet om att Göteborgs Retorikcentrum borde sammaställa en rapport över språk-, lingvistik- och retorikforskningens tradition och bidrag under drygt hundra år inom deras universitet.
Det du José skriver om Örebro gäller i viss mån även många andra universitet: visst har man bedrivit retorisk forskning m.m. men inom svenska, lingivistik, statsvetenskap, teologi och andra ämnen. Så är också fallet i Finland där det är omöjligt att veta vad allt som görs inom retorik emedan termen inte framkommer med mindre att man diskuterar med forskarna själva. Bl.a. upptäckte jag att man vid Helsingfors universitet nog använt retorik extensivt som forskningsinfallsvinkel inom politologin men i studiehandböckerna framkom detta ju inte. Men å andra sidan är det ett långt steg från att använda retorik till att komma med nya bidrag till retorikämnet – sådana bidrag är få i Finland just därför att ämnet inte existerar i egen rätt. Inom talvetenskap finns en hel del men då ingår i stort sett inte den skrivna kommunikationen (och även i övrigt är talvetenskapen i Finland fokuserad på social interaktion i en mera socialpsykologisk riktning).