Retorik
Vid Institutionen för kommunikation och medier
Kunskaper i retorik är ovärderliga för alla som arbetar med kommunikation, t.ex. marknadsförare, jurister, präster, politiker, journalister, lärare och chefer.
På retorikurserna tränar du konsten att övertyga i tal och skrift liksom med hjälp av andra uttrycksmedel än språket. Kursen innehåller både muntliga och skriftliga övningar. Du arbetar fram dina tal och texter med hjälp av respons från kurskamrater och lärare. Du lär dig också att kritiskt bedöma budskap som vill påverka och manipulera. På kursen studeras allt från antika texter till aktuella tal. Vi ägnar oss också åt retorisk användning av filmer, bilder, skådespel, gester, m.m. som fått en allt större betydelse i vår samtid.
Du får kunskaper om hur den antika retoriken utvecklats fram till modern tid och en introduktion till moderna retoriska metoder och teorier.
Med hjälp av den klassiska retorikens grundläggande begrepp studerar du hur man i olika retoriska situationer väljer och utformar argument för att ett tal eller en text skall bli så övertygande som möjligt, hur man finner den bästa dispositionen, det lämpliga språket, stilen och framträdandet. Med hjälp av moderna retoriska teorier tillämpar vi denna process också på icke-språkliga uttrycksmedel.
På webbplatsen sägs vidare om forskning så:
Retorikforskning vid Lunds universitet
I Sverige finns det idag tre lärosäten med professorer och tre forskarutbildningar i retorik. De olika lärosätena har lite olika forskningsinriktningar. Här vid Lunds universitet sysslar huvuddelen av forskningen med olika aspekter av sambandet retorik-didaktik, retorik som undervisningskonst. Det sambandet är förstås mycket brett. Inte bara i alla undervisningssituationer, i skola, yrkes- eller privatliv, utan i snart sagt alla kommunikationssituationer kan retorikdidaktiska aspekter fördjupa vår förståelse för kommunikationens villkor och utfall: t.ex. hur anpassar sig reklammakare i olika sociala medier till föreställningen om mottagarnas moraliska ståndpunkter; hur kan en sådan analys förbättra våra möjligheter att förhålla oss konstruktivt till dessa påverkansförsök, och hur kan denna analys förbättra möjligheterna att kommunicera konstruktivt?
Personal: professor Anders Sigrell, universitetslektor Tina Kindeberg.
Text och bild från ämnets egen webbplats. I en serie presenterar jag alla lärosäten för retorik i Norden. Detta är nummer 5. Nr. 1, Uppsala universitet, presenterade jag här, Nr. 2, Köpenhamns universitet, här, Nr. 3, Örebro universitet, här och Nr. 4, Oslo universitet, här.
I en understreckare i SvD den 11 oktober 2007 skriver Tommy Olofson, á propos en avhandling om Carl Jonas Love Almquist bl.a. så här:
“En nygammal metod som hos oss har kommit i ropet främst i Uppsala är att granska texter med utgångspunkt från den klassiska retoriken. Att uppsaliensarna är särskilt skickliga på detta område beror på att denna lärdomsstad i ett par decennier har haft en ordentligt driftig professor i retorik, Kurt Johannesson, som tillsammans med bland andra professor Christer Åsberg, den statliga Bibelkommissionens ständige sekreterare, har visat hur mycket man kan åstadkomma inom retoriken och vilka överraskande produktiva växlar man kan dra av kunskaper om den.”
Finns det några som helst tankar i denna riktning vid Helsingfors Universitet eller andra lärosäten i Finland? Funderingar så här efter Mikas nordiska exposé.
Hej Robin! Du ställer en fråga som jag har ställt mig många gånger och med eftertanke. I själva verket beslöt jag mig för att skrida till verket och göra en liten kartläggning. Resultatet finns publicerat i artikeln “Retoriken vid Finlands universitet”, Finsk tidskrift 9-10/2007: 522-536.
Överraskande nog finns endast enstaka grundkurser och ännu ovanligare någon fortsättningskurs. Däremot förekommer retorik nog som forskningsmetod i många olika discipliner.
Skillnaden mellan att använda retorik som forskningsmetod/infallsvinkel och att ha retorik som ett eget ämne är att man i det förra fallet enbart tillämpar metoder medan man i det senare även utvecklar dem.
Finland ligger redan efter på detta område, men nu när nya professurer och lektorat årligen inrättas i de övriga nordiska länderna, hamnar vi ytterligare på efterkälken.
Det finns flera skäl till situationen men det avgörande är nog att man inte ser nyttan med retorik. Samtidigt florerar fältet med självutnämnda retorikexperter som i värsta fall gör mera skada än nytta (jag kunde nämna namn och exempel).
Mitt intryck från fältet är ändå att man också i Finland gärna lär sig mera om retorik – kanske rentav just därför att vi har ett underskott på kommunikationsfärdighet. Att vårt behov åtminstone i internationella sammanhang är minst lika stort som t.ex. i Sverige kan man knappast förneka.
[...] universitet, här, Nr. 3, Örebro universitet, här, Nr. 4, Oslo universitet, här Nr. 5, Lunds universitet, här och Nr. 6, Södertörns högskola, här. Taggar: akademisk retorikutbildning, retorik i Norden, [...]