Ämnet retorik
Retorik er et kommunikationsfag der undersøger hvordan budskaber af forskellig art fungerer i konkrete situationer. Hvordan påvirker de modtagerne? Opfyldes formålet?
Faget bygger på en lang humanistisk tradition og på moderne teori og forskning. Det favner et stort felt: mundtlige, skriftlige, visuelle og elektroniske tekster af argumenterende, formidlende og æstetisk art. Studiet kombinerer en teoretisk og en praktisk tilgang til kommunikation med sigte på analyse, vurdering og produktion af retoriske tekster.
Uddannelserne i Retorik hører under Studienævnet for Medier, Erkendelse og Formidling, som fastsætter regler for uddannelserne og planlægger undervisningsudbud.
Tyvärr har webbplatsen ingen information om ämnets historia vid Köpenhamns universitet, men ämnet etablerades som första i Norden (i modern tid), på 1970-talet tack vare Jörgen Fafner (före Uppsala, som dock på det svenska området fått en större synlighet genom prof. Kurt Johannesson). (Lite mera bakgrund finns i J.L. Ramírez kommentar.)
Läs om utbildningarna inom retorik här.
Bland ämnets personal finner vi bl.a. följande: Hansen, Jette Barnholdt Lektor, Jørgensen, Charlotte Lektor, Kock, Christian Erik J Professor, Onsberg, Merete Lektor, Roer, Hanne Lektor,och Villadsen, Lisa Storm Lektor.
Bild och text från avdelningens egen webbplats.
I en serie presenterar jag alla lärosäten för retorik i Norden. Detta är nummer 2. Nr. 1, Uppsala universitet presenterade jag här.
Retoriken skulle behöva en djupgående preciserande innehålls- och funktionsbestämmande så att man varken reducerar den till något partiellt eller mindervärdigt eller blandar ihop det med allt möjligt, så att man inte kan se skogen för vara träd. Urskillningsförmågan är en av de främsta intellektuella dygder som vi borde slå vakt om.
Retorik studerar en form av kommunikation: den mest karaktäristiska för människan. Men kommunikation i största allmänhet är inte bara något mänskligt. Retorik handlar om det speciella sättet at kommunicera med varandra som går via artikulerade tankar som kommer til uttryck i ord. Det innebär då inte bara att försöka övertyga, utan även andra syften: klargöra (för andra eller för sig själv), precisera, tränga in och analysera, förolämpa och kränka, etc. All förnuftartikulerad användning av språket ska kunna betraktas som retorik. Gester och åtbörder är också kommunikativa och uttrycksfulla, men de är inte språkliga och därför borde man skilja dem från Retorikens studieobjekt. Numera vill man införliva i Retoriken bl a även visuella förståelse- och övertygelseincitament. Det vore viktigt att skilja mellan mänsklig kommunikation och retorik, varvid den senast nämnda är bara en del, men den viktigaste om mest dominerande formen för mänsklig kommunikation.
Retoriken studerar hur man kommunicerar med språkets hjälp och då ska den inte reduceras till ”hur an bör” amvända språket, utan ”hur man använder det” i alla hänseenden. Vi ska tänka på hur vi använder språket och hur vi ska göra det (Rhetorica loquiens), men också hur man brukar göra och vad det innebär och leder till (Rhetorica audiens). Den senast nämnda har blivit allt viktigare i ett samhälle där vi dränks i budskap, information och meddelanden.
Det finns två motsatta problem i den nutida uppfattningen. Å ena sida reducerar man Retoriken till hur man ska göra eller hur man gör för att övertyga. Å andra sidan vill man blanda in alla kommunikativa system för att övertyga. Kommersialismens och reklamens vardag har blivit en plåga. Den som vill skydda sig mot all manipulation blir tvungen att förbise (dvs att inte lägga märke till) allt som stoppas in i varje hemsida eller i varje tidningsbland. Många har lärt sig att överhuvudtaget inte känna till det som reklammakarna försökt stoppa i ögonen på oss. I Internat har reklammakare börjat störa läsningen genom att stoppa blinkande annonser som står läsningen av den text vi sökt och tvingar oss at försöka klicka bort piraten.
[...] retorik i Norden. Detta är nummer 5. Nr. 1, Uppsala universitet, presenterade jag här, Nr. 2, Köpenhamns universitet, här, Nr. 3, Örebro universitet, här, Nr. 4, Oslo universitet, här Nr. 5, Lunds universitet, [...]
[...] retorik i Norden. Detta är nummer 3. Nr. 1, Uppsala universitet presenterade jag här och Nr. 2, Köpenhamns universitet presenterade hag här. Taggar: akademisk retorikutbildning, retorik vid Örebro universitet, retorikstudier | Kategori: [...]
[...] retorik i Norden. Detta är nummer 8. Nr. 1, Uppsala universitet, presenterade jag här, Nr. 2, Köpenhamns universitet, här, Nr. 3, Örebro universitet, här, Nr. 4, Oslo universitet, här Nr. 5, Lunds universitet, [...]
[...] retorik i Norden. Detta är nummer 6. Nr. 1, Uppsala universitet, presenterade jag här, Nr. 2, Köpenhamns universitet, här, Nr. 3, Örebro universitet, här, Nr. 4, Oslo universitet, här och Nr. 5, Lunds universitet, [...]