Monica Ekenvall gästar Helsingfors för fortbildning med finlandssvenska modersmåls- och engelskalärare.
I gymnasiets läroplan 2003 infördes en kurs i muntlig kommunikation och i den kommande läroplanen är kommunikationsfärdigheter en av ”medborgarens kompetenser” (i Finland alltså).
För att inspirera modersmålslärare för denna kurs arrangerade Palmenia idag första dagen av en kortfortbildning kring denna kurs, “MO7″, d.v.s. den sjunde modersmålskursen.
Vi hade glädjen att ha med oss Monica Ekenvall från Göteborgs universitet som delade med sig av sin rika erfarenhet av att undervisa retorik på skolan. Hennes bok ”Retoriken i praktiken” kan varmt rekommenderas för lärare som vill ha praktiska tips för sina kurser.
I Finland ligger vi ju efter Sverige på detta område, men det ser ljust ut. Målen för MO7 är ganska högt ställda. I läroplanen sägs att ”kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang”.
Kursens mål är att de studerande skall
- fördjupa sina kunskaper om interaktion och muntlig kommunikation
- utveckla sin säkerhet att uttrycka sig samt utveckla sin förmåga att uppträda, lyssna och samtala
- känna till och kunna analysera faktorer som påverkar såväl talarens som budskapets trovärdighet.
Centralt innehåll
- typiska drag i olika interaktionssituationer
- verbal och nonverbal kommunikation
- olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner
- kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation.
Målet ”att uttrycka sin säkerhet att uttrycka sig” innehåller ett för många elever krävande element: att våga stå upp och tala inför publik. Idag diskuterade vi hur man genom små steg i en förtrolig atmosfär kan utvecklas väldigt mycket på detta område under kursen.
I den kommande läroplanen kommer retoriken att få en mera framträdande roll så att den kommer att synas även utanför svenskämnet. Trots att vi har världens bästa skola, är det klart att kommunikationsfärdigheter står högt på listan bland det som vi måste utveckla i Finland. Dessa färdigheter ingår inte i PISA-mätningarna.
Trevligt att se Monica Ekenvall i Finland. Hon är en av de främsta apostlar i Retorik som viktigaste ämne i skolan.
Det är väldigt viktigt att det ska finnas akademiskt retorikkunniga i olika ämnen. Ty det finns ingen ämne som inte är beroende av retoriska kunskaper. Själva pedagogiken är egentligen Retorikens syster. Quintilianus personifierar den släktskapen. Detta blev också en av mina drivkrafter under min aktiva arbetslivsperiod, som förlängdes till 72 års ålder. Jag fick tillfälle att få företagsekonomer intresserade för Retorik och det blev några avhandlingar från det hållet. Viktigast blev min koppling mellan samhällsplanering och retorik, eftersom jag disputerade vid Nordiska institutet för samhällsplanering, som gav mig kontakt med Danmark, Norge och Finland. Von Wright fick jag lära känna personligen. Han tog del av min avhandling och jag kunde visa ett uppskattande brev från honom vid disputationen som gällde Humanvetenskaplig handlingsteori (ett vetenskapligt sysätt grundad i retorikkunskap som lämnat sina spår i en rad avhandlingar). En av mina två opponenter var teolog, den andre (finnen Kaj Nyman) arkitekturforskare. Jag fick förmånen att adjungeras till Institutionen för landskapsplanering och påverka forskarutbildningens innehåll, med duktiga doktorander som idag driver undervisningen i Alnarp och har låtit Retoriken bli en av grunderna för utbildningen därstädes. En lång artikel om Retorik i samhällsplanering kom ut i Statvetenskaplig tidskrift 2003:1
http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/st/article/view/2124
Jag är inte ute efter personlig berömmelse, när jag tar upp min egen erfarenhet av retorikkunskapens betydelse främst för humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Jag känner bara ett behov och en plikt att lyfta fram en uppgift som bör engagera allt fler om vi ska få ett sunt kommunikativt kunskapssamhälle.
Intressant att ni har med “interaktion” i era kursplaner. Det ställer verkligen krav på både lärare och elever att ha med den skrivningen i samband med kommunikation. Bra! I Sverige, men det vet du säkert efter Monikas besök, finns i alla fall begreppet retorik och den retoriska arbetsprocessen med i ämnesplanerna för svenskämnet. Ämnesplanerna är som bäst på väg att implementeras ute på skolorna och det finns mängder av frågor att besvara för oss som är intresserade av att göra det. Läs gärna här om du vill: http://blogg.mah.se/luceol/
/Hälsningar från Cecilia