Workshop on Rhetoric of Innovation in Contemporary Society (Univ. Helsinki, Feb. 8–9, 2010) – Live streaming of the workshop (klicka här 8/2 kl. 9–16)
Kari Palonen (Univ. Jyväskylä) hade valt följande rubrik: Max Weber’s Parliamentary Theory of Knowledge. Palonen är Finlands mest kända forskare i politisk retorik och har specialiserat sig på just parlamentarisk debatt.
Han berättade att Weber beundrade det brittiska parlamentariska systemet (som jag tangerat på Retorikbloggen i samband med the Queen’s Speech) och ville importera det till Tyskland. Han såg systemet som en idealisk form av pro et contra-argumentation (som jag också tagit upp tidigare).
Till det brittiska systemet hör en uppsättning procedurella regler angående t.ex. när vem kan tala, hur länge och om vad. Den bästa boken om detta är enligt Palonen James De Milles Elements of Rhetoric (1878!). Han säger bl.a.:
The aim of parliamentary debate is to investigate the subject from many points of view which are presented from two contrary sides. In no other way can a subject be so exhaustively considered.
Avslutningsvis knöt Palonen an till dagens tema. Jag lägger in texten från hans sista PowerPoint-sida (förkortad):
Stagnation vs. Innovation
- No guarantee for innovation possible, only removing the obstacles to it
- Controversies as the main impetus for innovation
- The parliamentary procedure the closest approximation to the fair play
- Parliamentarians facing the opposed points of view with expectation to debate doomed to ”innovation”
- Identify the controversy to which a speech or text marks an innovation
