18 December, 2011
Retorikk
Institutt for informasjons- og medievitenskap
I Bergen finns retorikämnet sedan 2003 etablerat som ett kandidatprogram (ett magisterprogram har övervägts). På webbplatsen presenteras programmet enligt följande (på nynorsk).
Kva er det som gjer at Barack Obama blir rekna for å vere ein spesielt god retorikar? Klarer du å overtyde? Har du tenkt på kvifor du lukkast eller mislukkast? Korleis påverkar menneska kvarandre med ord og bilete?
Retorikk er læra om korleis ein appellerer til sine medmenneske på ein overtydande måte. Anten du diskuterer med venner, held ein politisk tale, skriv ein omtale eller utviklar ein reklamekampanje, så praktiserer du retorikk. Heilt frå Aristoteles og sofistane til kommunikasjonsforskinga i våre dagar har mennesket prøvd å finne ut korleis vi påverkar kvarandre. Kvifor blir vi påverka og overtydde av enkelte personar, men ikkje av andre? Kva gjer ei form for retorikk formålstenleg eller overtydande og ei anna problematiskeller ineffektiv?
Studiet gir ei historisk og systematisk innføring i retorikken som generell kommunikasjons- og argumentasjonslære. Du får innsikt i utviklinga av det retoriske fagfeltet frå antikken fram til mediesamfunnet i dag, og kompetanse i retorisk analyse og evaluering av ulike tekstformer og sjangrar.
I tillegg får du kompetanse i praktisk retorisk kommunikasjon og formidling.
Personal
Professor Jens E. Kjeldsen (Professorstiteln från den samtidiga(!) professorstjänsten i retorik vid Södertörns högskola), professor Anders Johansen och professor Peter Larsen.
Text och bild från ämnets egen webbplats. I en serie presenterar jag alla lärosäten för retorik i Norden. Detta är nummer 7. Nr. 1, Uppsala universitet, presenterade jag här, Nr. 2, Köpenhamns universitet, här, Nr. 3, Örebro universitet, här, Nr. 4, Oslo universitet, här Nr. 5, Lunds universitet, här och Nr. 6, Södertörns högskola, här.
10 December, 2011
Retorik
vid Institutionen för kommunikation, medier och IT
Retorikämnet vid Södertörns högskola har grunden i den gamla retoriska traditionen men med huvudfokus på kommunikation och påverkan i vår tid. Retorik är ständigt närvarande i din omgivning och alltid aktuell och på Södertörns högskola utbildar och forskar vi bland annat om mediesamhällets opinionsbildning samt om teorier om tänkande och lärande.
Vi lär även ut metoder för att utveckla studenternas förmåga att kommunicera effektivt i tal och skrift. Retorikämnets aktualitet och bredd gör att vår undervisning och vår forskning har en mångvetenskaplig orientering som omfattar språk, litteraturvetenskap, filosofi, statsvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap.
På webbplatsen sägs vidare om ämnet så:
Retorik handlar om påverkan och kommunikation. Genom att öka den egna kunskapen i retorik står du väl förberedd i den värld där utbytet av information får en allt större betydelse. På Södertörns högskola innebär retorikstudierna att du lär dig att analysera och förstå de skiftande villkor som gäller i olika situationer och att medvetet kommunicera utifrån detta. Retorik handlar även om trovärdighet, att kunna agera klokt i komplexa och krävande situationer och att hitta de rätta tillfällena för kommunikation och för påverkan.
Inom retorikämnet på Södertörns högskola förenar vi kunskaper från den retoriska traditionen med modern forskning kring språk, kultur och samhälle. Med den klassiska retoriken får du lära dig att upptäcka och uppfinna argument, samt att handla både etiskt och ändamålsenligt. Med modern retorik får du bland annat kunskaper och praktiska erfarenheter av lärande, kris- och konflikthantering, av opinionsbildning i medielandskapet och av hur berättande kan påverka och engagera. Våra utbildningar utvecklar även din analytiska förmåga så att du kan genomskåda propaganda, bemöta härskartekniker och bedrägliga argument samt lösa kommunikationsproblem som du ställs inför.
Att studera retorik passar lika bra för dig oavsett om du kommer direkt från gymnasiet eller om du har många års yrkeserfarenhet bakom dig. Retorikämnet ger två kandidatprogram, ett tvåårigt masterprogram samt flera fristående kurser på dag och kvällstid i varierande studietakt, vilket gör det möjligt att kombinera arbete med retorikstudier.
Personal:
Ekedahl, Nils, Prorektor
Hellspong, Lennart, Professor
Ström, Annika, Professor
Kjeldsen, Jens, Professor
Rosengren, Mats, Professor
Vigsö, Orla, Högskolelektor
Pusztai, Istvan, Högskolelektor
Dahlin, Maria, Högskolelektor
Högskoleadjunkter: Bengtson, Erik, Edberg, Helene, Palm, Annelie, Rosqvist, Jenny, Söderquist, Fredrik, Ullholm, Anders, Vilhelmsen Oriuwa, Isabell, Wolrath-Söderberg, Maria, Stagnell, Alexander (adjunkt).
Text och bild från ämnets egen webbplats. I en serie presenterar jag alla lärosäten för retorik i Norden. Detta är nummer 6. Nr. 1, Uppsala universitet, presenterade jag här, Nr. 2, Köpenhamns universitet, här, Nr. 3, Örebro universitet, här, Nr. 4, Oslo universitet, här och Nr. 5, Lunds universitet, här.
27 November, 2011
Retorik
Vid Institutionen för kommunikation och medier
Kunskaper i retorik är ovärderliga för alla som arbetar med kommunikation, t.ex. marknadsförare, jurister, präster, politiker, journalister, lärare och chefer.
På retorikurserna tränar du konsten att övertyga i tal och skrift liksom med hjälp av andra uttrycksmedel än språket. Kursen innehåller både muntliga och skriftliga övningar. Du arbetar fram dina tal och texter med hjälp av respons från kurskamrater och lärare. Du lär dig också att kritiskt bedöma budskap som vill påverka och manipulera. På kursen studeras allt från antika texter till aktuella tal. Vi ägnar oss också åt retorisk användning av filmer, bilder, skådespel, gester, m.m. som fått en allt större betydelse i vår samtid.
Du får kunskaper om hur den antika retoriken utvecklats fram till modern tid och en introduktion till moderna retoriska metoder och teorier.
Med hjälp av den klassiska retorikens grundläggande begrepp studerar du hur man i olika retoriska situationer väljer och utformar argument för att ett tal eller en text skall bli så övertygande som möjligt, hur man finner den bästa dispositionen, det lämpliga språket, stilen och framträdandet. Med hjälp av moderna retoriska teorier tillämpar vi denna process också på icke-språkliga uttrycksmedel.
På webbplatsen sägs vidare om forskning så:
Retorikforskning vid Lunds universitet
I Sverige finns det idag tre lärosäten med professorer och tre forskarutbildningar i retorik. De olika lärosätena har lite olika forskningsinriktningar. Här vid Lunds universitet sysslar huvuddelen av forskningen med olika aspekter av sambandet retorik-didaktik, retorik som undervisningskonst. Det sambandet är förstås mycket brett. Inte bara i alla undervisningssituationer, i skola, yrkes- eller privatliv, utan i snart sagt alla kommunikationssituationer kan retorikdidaktiska aspekter fördjupa vår förståelse för kommunikationens villkor och utfall: t.ex. hur anpassar sig reklammakare i olika sociala medier till föreställningen om mottagarnas moraliska ståndpunkter; hur kan en sådan analys förbättra våra möjligheter att förhålla oss konstruktivt till dessa påverkansförsök, och hur kan denna analys förbättra möjligheterna att kommunicera konstruktivt?
Personal: professor Anders Sigrell, universitetslektor Tina Kindeberg.
Text och bild från ämnets egen webbplats. I en serie presenterar jag alla lärosäten för retorik i Norden. Detta är nummer 5. Nr. 1, Uppsala universitet, presenterade jag här, Nr. 2, Köpenhamns universitet, här, Nr. 3, Örebro universitet, här och Nr. 4, Oslo universitet, här.
19 November, 2011
Under torsdagens plenarsession i riksdagen nådde den parlamentariska argumentationen i Finland en ny milstolpe.
Riksdagsledamot, f.d. kyrkoherde, TM Kimmo Kivelä (Sannf) hade inte tid att bilda sig en egen uppfattning i en fråga som han ändå ville uttala sig om så han tog argumenten direkt från Wikipedia!
Som lärare avråder jag mina studenter att blint lita på Wikipedia och att alltid kolla med även andra källor. Detta gäller fakta. När det gäller argumentation är det självklart att man måste konsultera andra källor och sedan skapa sin egen argumentation.
Sannfinländarna har utmärkt sig på en lång rad negativa sätt. Här då ytterligare ett. Man får ju hoppas att de övriga inom partiet klarar av att argumentera mera självständigt än Kivelä.
Trots att det är roligt att gotta sig åt sådana här avslöjanden, är det ett faktum att Wikipedia kommit att spela en avgörande roll som kunskapskälla. Alltid hämtar man sin information någonstans ifrån. Skillnaden till tidigare är att digitala källor är lätta att spåra.
Inom undervisning använder vi mer och mer plagiatkontroll. Själv använder jag ibland Urkund. Programmet jämför med en stor mängd källor, bl.a. Wikipedia, och märker obönhörligt ut alla fraser som är lånade från webben eller olika uppslagsverk. Om detta sedan är negativt eller positivt beror på hur källan är angiven. I Kiveläs fall uteblev hänvisningen – och det är ju också då som studenten får avdrag.
|
Ju mera jag sysslar med retorik desto mera fascinerande blir det. På bloggen tar jag en titt på världen med retoriken som infallsvinkel.
|
