Retorikbloggen

Uppslag i Anna: ”Bilens egenskaper finns hos kvinnan".

Först lägger jag märke till skor, vrister och ben. Sedan ser jag hur kvinnan har hållit sin kropp i form, hur hon har klätt sig och hur hon ser ut. Ögonen ser jag ofta på till sist. Egentligen ser jag på en kvinna i samma ordningsföljd som en ny bil.
(Kengät, nilkat ja sääret kiinnittävät ensimmäisenä huomioni. Sitten katson kuinka nainen on pitänyt vartalonsa kunnossa, kuinka hän on pukeutunut ja miltä hän näyttää. Silmiä katson usein vasta viimeiseksi. Oikeastaan katson naista samassa järjestyksessä kuin uutta autoakin.)

Av politiskt valda och statsanställda förväntas måttliga uttalanden (jfr inlägget om kammaråklagare Hillegren), men även inom affärsvärlden kan det gå för långt. När Audis försäljningsdirektör Esko Kiesi lägger ut texten om kvinnor i ett specialnummer av livsstilsmagasinet Anna låter det underligt.

Som med bilar finns det kvinnor för många ändamål.
(Autoja on olemassa moniin eri käyttötarkoituksiin niin kuin naisiakin.)

Även självförvållad fethet är svår att förlåta. Kvinnan bör sköta om sig själv.
(Myös itse hankittua lihavuutta on vaikea antaa anteeksi. Naisen tulee pitää huolta itsestään.)

Här har vi en del att fundera på. För det första att en person i chefsposition inte har bättre förstånd än att beskriva sin outvecklade och reaktionära kvinnosyn i offentligheten. Men Kiesi hör till den generation som inte fått någon medieskolning – eller som har fått den för sent. Här kolliderar två kulturer.

Kvinnan klarar allt annat utan en man utom tekniska och fysiska saker, som att montera en hylla eller att lyfta tunga föremål.
(Nainen selviää kaikesta muusta ilman miestä, paitsi teknisistä ja fyysisistä asioista, kuten hyllyn kokoamisesta tai raskaiden esineiden nostelemisesta.)

En bils utseende kompletteras med fjädring och däck – en kvinnas vrister och skor är viktiga för  mig och kvinnan mister ofta sin form om hon har klackar under sju Centimeter. Egentligen kunde man säga att bilens alla bruksegenskaper återfinns hos kvinnan.
(Auton ulkonäkö viimeistellään jousituksella ja pyörillä – naisen nilkat ja kengät ovat minulle tärkeitä ja nainen menettää usein muotonsa, jos hänellä on alle seitsemän sentin korot. Oikeastaan voisi sanoa, että auton kaikki käyttöominaisuudet löytyvät naisesta.)

Men ännu underligare är att det finns personer som har sådana åsikter! Om det inte vore uppenbart att de var allvarligt menade kunde de uppfattas som någon form av ironi över gångna tiders klichéer. När media nu gottar sig åt det skedda är det inte, vilket ibland är fallet, skadeglädje över att någon har klantat sig, utan uppriktig förundran över att någon kan säga något sådant.

Trots att fallet påminner om minister Ulla-Maj Wideroos (sfp) som klantande sig för ett knappt år sedan, är detta hundrafalt värre. Hon lade ju på sin blogg ut vitsar om män (7/10 2008). Vitsar som var uppenbart olämpliga för en ministers blogg. Men hon hade ändå inte formulerat dem själv. Det hade Kiesi. Hans kvinnoanalys ger intrycket av att vara ett resultat av många års funderande – så pass stiliserade är de. (Jag noterar för övrigt att Kiesi och Wideroos är nästan jämnåriga, 59 och 58.)

Jag behöver kvinnan alltmer till sådant, till vilket kvinnan är avsedd, som att behaga mannen och att vara åtråvärd.
(Tarvitsen naista yhä enemmän sellaisiin asioihin, joihin nainen on tarkoitettu, kuten pitämään miestä hyvänä ja olemaan haluttava.)

När hon vill kan kvinnan vara en ganska kylig varelse: hon klarar lättare än en man av att manipulera och att vara elak.
(Nainen on halutessaan aika kylmä otus: hän pystyy manipuloimaan ja olemaan ilkeä paljon helpommin kuin mies.)

Och som tredje sedan hur saken hanterats i media. Audi kunde knappast göra annat än beklaga det skedda och betona att det gällde Kiesis privata åsikter. Dessutom beslöts att alla meddelande till pressen i ärendet sker genom företagets vd. Man ville inte att Kiesi gör saken värre … Under några dagar formulerade man sedan ett pressutlåtande där Kiesi ber om ursäkt. Svenska Yle (Rundradion) 3/9 2009:

– Jag är ledsen för den skada och den harm som jag har orsakat med mina ogenomtänkta uttalanden. Mina kommentarer var främst avsedda att tas med humor, säger Kiesi i ett pressmeddelande.

Idag har så Kiesi avgått. Audis vd konstaterar att bilmärket Audi har tagit skada av Kiesis uttalanden. Allt kan inte avfärdas som ett skämt! I bilvärlden där varumärkesdesign image, och fantasier om ren och upphöjd lyx är en grund för försäljningen kan frånstötande uttalanden få konsekvenser i sexsiffrorsklassen i euro.

Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin (sfp), som i regeringen svarar för jämställdhetsfrågor, ville också kommentera saken (tänk om ministrarna alltid skulle kommentera aktuella inslag i Anna, Seura, Seiska o.s.v.) … :

– Det är ett tecken på att sådant inte längre kan tolereras, säger Wallin. Den debatt som har uppstått är enligt honom inte överdriven.

Enligt Wallin behövs det fortsatt attitydfostran i arbetslivet, offentlig diskussion och nolltolerans i när det gäller diskriminering av kvinnor.

(Källa: http://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=166537)

Fallet Kiesi handlar om sexistiska åsikter, inte om diskriminering (men vad vet vi vad hans livskarriär inrymmer av tillämpning av hans åsikter). Men vad kan vi tolerera? Vad skulle nolltolerans innebära? 50/50 könskvotering? Fullt ut genomförd könsneutralitet i all text och i alla media? Kiesis uttalanden ligger så långt utanför skalan att det är självklart att vi reagerar. Men nolltolerans skulle bl.a. innebära att några tidningar borde läggas ner och sisådär 90 % av all inhemsk nöjesproduktion på tv förbjudas … Inte mig emot men vad säger kulturministern om det? (Så som jag förstår det måste nolltolerans innebära inte enbart att man reagerar vid uppenbara fall av diskriminering utan att man även motverkar sådant som stöder ojämlika könsroller – och det är en hel del det!)

Kvinnor har sin egen logik och vissa situationer är den svår att förstå. Jag tycker inte heller om den grundläggande avundsjuka som råder kvinnor emellan. Detta hör ihop med det så kallade glastaket: kvinnor är dåliga på att bilda nätverk sinsemellan.
(Naisilla on oma logiikkansa ja tietyissä tilanteissa sitä on vaikea ymmärtää. En myöskään pidä naisten välisestä peruskateudesta. Tämä liittyy myös niin sanottuun lasikattoilmiöön: naiset ovat huonoja verkostoitumaan keskenään.)

Jag uppskattar stort att kvinnan stryker mina skjortor – i denna gest ligger mycket symbolik. När kvinnan vägra att stryka eller att städa kunde jag karikerat säga att förhållandet sjunger på sista versen.
(Arvostan myös suuresti sitä, että nainen silittää paitani, tässä eleessä on paljon symboliikkaa. Kun nainen kieltäytyy silittämästä tai siivoamasta, voisin karrikoidusti sanoa, että suhde vetää viimeisiään.)

För tidskriften Anna var det hela en nyttig affär. Dels ökar försäljningen, men på ett djupare plan väckte fallet en viktig diskussion. Annas chefredaktör Emma Koivula säger så här:

?– All uppståndelse och uppmärksamhet visar att det finns en hel del kvar att diskutera och behandla när det gäller jämlikhet. Fallet har säkert fått många att tänka om och öppnat ögon både här och där, säger Koivula till FNB.
(Källa:  http://www.hbl.fi/text/inrikes/2009/9/3/w31582.php)

Flera röster på webben har ifrågasatt detta uttalande. Hur kunde Kiesis kommentarer anses som en förnuftig utgångspunkt för en jämställdhetsdebatt?! Var det inte i själva verket en felbedömning att publicera intervjun? Ociviliserad klantighet är ingen utgångspunkt för en meningsfull debatt. Det ser man på webben: kommentarerna är nu kraftigt polariserade i två grupper, för och emot Kiesi.

Kvinnan är både fysiskt och psykiskt alldeles annorlunda än mannen. Därför klarar sig kvinnor sämre även i ledarpositioner: de använder känslor i fel situationer så att en känsla ofta går före förståndet. Men naturligtvis finns det undantag. Män kan å sin sida lättare hantera stora helheter.
(Nainen on niin fyysisesti, psyykkeltään kuin tunne-elämältään aivan erilainen kuin mies. Tämän vuoksi naiset pärjäävät huonommin myös johtaja-asemissa: he käyttävät tunteita vääränlaisissa tilanteissa, jolloin tunne menee usein järjen edelle. Mutta tietysti poikkeuksiakin on. Miehet taas pystyvät helpommin hallitsemaan suuria kokonaisuuksia.)

(De kursiverade citaten i detta inlägg är alla hämtade ur Annas specialnummer 8/2009 och är alltså Kiesis uttalanden. Översättningarna är mina.)

Intressant.se