Gudsretorik: Kyrkpressens bloggdebatter

En aktiv skribent på Kyrkpressens blogg hänvisade för en dryg vecka sedan till Retorikbloggen. Tack för det! Härav inspirerad strövade jag igenom denna speciella bloggplats för Svenskfinlands mest spridda tidning, Kyrkpressen.

Chefredaktören skriver i bloggplatsens policytext:

Gemenskap är rubriken för kyrkpressen.fi:s bloggfunktion. […] Gemenskap uppstår då man möts och trivs tillsammans i en atmosfär av respekt och kamratlighet. I en sådan atmosfär kan man utbyta tankar, erfarenheter, åsikter och argument utan att oroa sig för att eventuellt bli utsatt för burdusa påhopp eller sofistikerade tjuvnyp.
(Källa: http://www.kyrkpressen.fi/content/view/735/950/, besökt 3/8 2009)

När jag bläddrar bland bloggarna blir intrycket dess värre ett annat. Kiv, stridigheter och personliga påhopp blandas med teologiska reflektioner, personliga vittnesbörd och vardagsiakttagelser. Det hela blir en salig röra som inte i första hand verkar särskilt inbjudande.

I skrivande stund bär den mest aktiva bloggen just nu rubriken ”Varför strider ni, människor?”. En genomläsning av den visar tydligt problemen: en del av skribenterna är mycket måna om att i alla lägen slå vakt om sin egen uppfattning och eftersom det handlar om Guds vilja är insatserna så höga att små religionskrig blossar upp gång på gång på bloggen.

En allmän uppfattning är att man inte kan argumentera om trosfrågor. Ändå har knappt något annat argumenterats lika mycket i västerlandets historia som just med tron förknippade frågor! Det är sedan en annan sak vilken nyttan av det hela är.

Detta intryck ger alltså Kyrkpressens blogg. Jag bifogar jag några kommentarer från ovan nämnda blogg. Jag har strukit namnen efter rubrikerna och kortat ned texterna, men bloggen är i sin helhet öppen för allmänheten.

Varför strider ni, människor?

På riktigt, varför strider ni?
Vem som följer vilken Katekes, de frikyrkliga och dopfrågan, katoliker… Varför?
Hör ni inte till samma tro?
Är det inte DET som räknas?

_______________________________________________________________

Tisdag sent

Det är uppenbart varför folk strider här på bloggen, mycket litet av det som skrivs här är inspirerad av Anden, det handlar sällan om Jesus och Hans underverk i folks liv, det finns fina undantag men dessa blir ofta nedtrampade av besserwissers o folk med konstiga uppfattningar om livet, tyckte för en tid sedan att man borde stänga hela bloggen och fortsätter detta kivande här så blir det antagligen så !

Frågan är kanske

om man vill ha rätt eller vara lycklig. Och tydligen vill de flesta har rätt… Och det är tråkigt.

Verkligen en bra fråga!

Folk som har upplevt Jesus konkret är hungriga och törstiga efter mera av Honom. De som verkligen har mött Jesus har en eld inom sig och en iver att berätta om Jesus för alla, precis som det står i Bibeln. [– – –]

Nu är det så att det finns en minoritet inom vårt lands ståtliga folkkyrka vars väggar håller på att rasa. [– – –] De anser att de har rätt i allt och att ingen annan kan komma upp och eventuellt gå förbi dem. Kommer det någon som verkligen har upplevt Jesus så blir de avundsjuka [– – –] Trots att Bibeln inte säger det som de påstår så anser de att de har rätt. Dessa typer är helt snurriga och TACK vare att de sitter med samma anda som farieseer och skriftlärda (de som tog livet av Jesus) så råder det en kamp. En kamp som har pågått ända sedan Jesus blev korsfäst.

Pontus

Tror du verkligen att någon kunde vara avundsjuk på det som du har erfarit. Varifrån har du fått en sådan uppfattning?

Jag i alla fall känner mera synd om dig för att du ännu inte har börjat begripa ens några av de mest elementära punkterna i den kristna läran. [– – –]

Roto!

Åter igen så tar du och svänger allt upp och ner. Det är ju DU som inte förstår vad jag skriver. Du vägrar att svara på raka frågor och slingrar dig. Du bär även FALSKT VITTNESBÖRD EMOT MIG! [– – –]

Pontus

[– – –] Men den dagen som du tar emot det som BIBELN klart ut säger, kommer det att hända också för dig, såsom det har skett för flere pingstpredikanter i min bekantskapskrets, som har blivit lutheraner, efter att deras ögon har öppnats för den bibliska sanningen i dopfrågan och i några andra lärofrågor.

Matias

Jag ber dig: Lyssna på dig själv och se hur illa det låter, det du säger!

Först och främst så kunde du inte svara på en fråga som hade att göra med en konkret anklagelse emot mig. Under kvällen igår kom två falska vittnesbörd och anklagelser emot mig från dig: [– – –] Nu menar du att jag bör bli lutheran för att vara frälst också!!!! Vilket sätt för en präst att agera. Många dumma ord Matias, många dumma ord.

Här strider man

för att man inte är tillåtande. Eller man är missunnsam och saknar agape. Skulle detta vara i “större skala” skulle krig utbryta. Så här är det också länder emellan. Eller hur? [– – –]

Hillevi

Detta har varit min önskan hela tiden men det är inte roligt att få höra att jag och mina vänner inte är godkända Kristna av den evangelisk lutherska kyrkan genom Matias Roto blir sända till helvetet. Ingen kan bli salig som inte tror som Roto. De som tillhör församlingar är rakt på väg till helvetet. [– – –]

Pontus

Varifrån har du tagit påståendet att jag har dömt DIG till helvetet. [– – –]

Men du ska veta att den förändring som du har erfarit, ger ingen ursak, inte heller någon legitimering, för att för dessa erfarenheters skull börja propagera felaktiga läror.

Det är därför som jag gång efter gång har påpekat, att flere av dina läromässiga uttalanden är felaktiga, alltså vilseledande lära dvs. villolära. [– – –]

En fråga

Jag är ständigt förundrad över den rädsla som kommer fram i skriverierna här på bloggen. Åtminstone ser jag det inte som något annat än rädsla och otrygghet. Den som är trygg i sin tro behöver inte argumnetera så häftigt och övertyga andra om att “just min tro är den rätta”. Lev och låt leva.

Kan vi inte vara lite ödmjuka och tillåtande. Hur kan någon enda av er tro att ni sitter inne med det enda rätta sättet att tro? Tvärtom tror jag att var och en bör hitta sitt eget sätt att uttrycka sin tro på utan att prångla det på andra. Och sist och slutligen kan det ju faktiskt också vara så att vi alla har fel, det måste vi/ni också våga tänka.

Och farbror…

… Roto skriver saker som han drar ur sin rockärm till höger och vänster men väljer att inte svara på frågor gällande de anklagelser som han riktat till folk. Jag tolkar därmed att han instämmer att en kråka har flugit ur hans mun (eller genom hans finger). Man får hoppas att han ångrar sig.

Sluta!

Kära Mattias och Pontus – för Guds skull, kan ni inte sluta.

Fortsätt!

Hur tycker M. Grönroos egentligen att Matias Roto borde göra?

Erkänna att ELKF har fel i bl.a. dopfrågan, ångra och be om förlåtelse?

Eller kanske sluta att diskutera överhuvudtaget med Back; en strategi som uppenbarligen en majoritet av Kyrkpressens debattörer har valt?

På tal om att läsa ordentligt

Pontus, du svarade faktiskt på en fråga som inte ställdes till dig…

Esa

Skulle du kanske kunna berätta för mig vilken fråga det gäller så att jag kan lära mig att läsa ordentligt, tack?

Esa…

… tack för ännu en anklagelse, en dom och ett uttalande av EN LEDARE INOM DEN EVANGELISK LUTHERSKA KYRKAN I FINLAND!

Ni tycks inte kunna mycket annat är att döma och anklaga andra. Se Er själva i spegeln och kom fram ur Era garderober. Jag tycker verkligen att det börjar gå för långt nu!

Läs vad jag skrev till Matias på den andra tråden om hjärtats känslor vid jordfästningen av en icke frälst person. Det vore mycket intressant att höra hur Ni tänker då Ni står inför dessa sörjande anhöriga och vräker ur Er rappakalja.

Heja, heja, vem tror sig vinna första pris?

Då jag bad herrarna lägga av så tänkte jag faktiskt att de bara skulle sluta skriva. Vara tysta helt enkelt. Jag förstår inte ett dyft av vad de är ute efter. Vem ska övertyga den vem? Och vem tror sig vinna på att “ha rätt”? Tänker någon stå inför Sankte Per och jubla över att “jag trodde mest rätt”? Och har någon någonsin tänkt på hur de flesta människor i vårt samhälle reagerar på sånt här tjafs? För tjafs det är det! [– – –]

Majvor

Det handlar inte om att någon skall övertyga någon. Inte i alla fall från min sida. [– – –]

I princip

tycker jag alltid att diskussion är vettig – och alla har rätt till sin egen åsikt. Men faktum är, att jag tycker att diskussionerna här är urspårade och åtminstone då jag ser till mig själv, så tycker jag att de gör mer skada än nytta.

Majvor

Jag håller fullständigt med dig. Det är urspårat och jag kan ta på skulden på mig för största delen. De andra vet inte vad känslor är utan har fastnat med händerna i lag och lära och de förstår inte hur mycket illa de gör då de försöker tillrättavisa en annan Kristen med SIN åsikt som inte nödvändigtvis är den rätta läran. [– – –]

Den rätta tron

Inställningen “jag trodde mest rätt” leder ingetvart. Själva utgångspunkten är felaktig. Sanningen är en. Tron är en. [– – –]

Ad Fontes..

Här låter det fortarande som vid första årets teologi studerandenas kaffebord [– – –]

[– – –] Visst ska man få diskutera, inte tu tal om annat, men diskussionen ska ju helst leda till något också. Att likt Pontus och Matias gå i cirklar kring samma ämne – dopfrågan och i slutänden “frikrykan vs teh kyrkan” – blir till sist inte till någonting. Gräset ÄR brunare på andra sidan planket.

Jippi jag är garanterat frälst – 3 gånger!!

Det är väl inget tvivel om vad som frälser: barnafödsel.

Män och infertila käringstackare, däremot – de måste jobba stenhårt för att komma in i himlan! Vi lycksaliga som har fött tre barn glider som på ett bananskal in genom en vidöppen Pärleport medan änglarna begestrat flaxar med vingarna.

1 Tim 2, 15. 15. “Dock skall kvinnan, under det hon föder sina barn, vinna frälsning, om hon förbliver i tro och kärlek och helgelse, med ett tuktigt väsende.” Jag tuktar ju allt vad jag hinner och orkar!

Det står i Bibeln så det är odiskutabelt, mina herrar!

Från åskådarläktaren

Frågan lyder: Varför strider ni?

Mitt intryck är, att det handlar om Pontus och Matias, två trevliga kristna, som ser olika på vissa teologiska frågor och försöker visa varandra varför just motparten har fel.

Det börjar alltid trevligt, men ju mer personlig prestige som läggs i debatten, desto hårdare blir orden och förpestad blir atmosfären. [– – –]

Till åskådarläktaren kan…

… jag meddela att jag har från ovan fått en kallelse att bli 2000 talets reformator!

Intressant.se

5 kommentarer till Gudsretorik: Kyrkpressens bloggdebatter

  • Tess

    Kaske många av skribenterna tar sig några coctails på kvällskvisten och sedan i vild fylla börjar uttrycka sig? Jag säger inte att det är så, men jag vet endel figurer som dagtid verkar vara anständiga medborgare, men sedan just på bloggar och i diskussionsforum ger uttryck för ganska skrämmande åsikter. Det blir som en ventil för dem, men i IRL skulle de aldrig stå upp för sina åsikter på samma sätt.

  • Petter

    Ja, vad skall man säga. En sandlåda är vad det är.

  • Tack för kommentarerna! Jag har varit med i olika diskussionsforum och det tycks vara så att hur man än lägger upp det hela med vackert formulerade riktlinjer och väl genomtänkt teknik så spårar det lätt ur. Det är verkligen tråkigt för i princip kunde tekniken erbjuda nya möjligheter att kommunicera över många gränser.

  • Detta tjafs är väl typiskt mänskligt. Förekommer på alla blogportaler och omkring de mest skilda ämnen.
    Det finns alltid folk som “vet bäst”, alltid folk som inte kan låta bli att gå till personangrepp och anklaga andra för de mest hårresande saker när de inte håller med. Och dom som envisas med att den som inte gillar samma glass som dom själva är deras fiende och kommer att mörda dom så fort tillfälle ges… och dessutom är dom naturligtvis ute efter världherradöme…

    Internet o bloggvärlden gör det möjligt att göra sig hörd för alla. Även för dom som IRL isoleras p g a extrema åsikter eller extrem kantighet.

    Bra? Demokratiskt? En chans för alla?

    Eller kränkande, tröttsamt, farligt?

  • Ja, kyrksyster, dess värre har du rätt! Det tycks ju inte heller finnas någon lösning på problemet. Det är för dyrt och omständligt att moderera alla inlägg på ett helt diskussionsforum och inte kan man ju heller gallra bland dem som vill ansluta sig (och hur skulle man göra det? finns det något psykologiskt test som visar att man beter sig normalt i den virtuella världen?) …

Skriv en kommentar

 

 

 

Du kan använda dessa HTML-taggar

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>