Fortfarande reser många ragg när det hör ordet ’retorik’. Med gott stöd i historien förknippar många retorik antingen med sofisteri eller med substanslös ornatus, d.v.s. å ena sidan ett oärligt eller spetsfundigt sätt att argumentera för en sak och å andra sidan en betoning på det yttre, tomma ord, snarare än på innehållet.
Men retorik är så mycket mera och under de senaste decennierna har en återupprättelse av retoriken ägt rum, också i Norden (Finland ligger dock efter). Att god retorik ska vara etisk noterade ju bl.a. en av de största mycket tydligt. Qvintillianus beskriver retoriken som ars bene dicendi, förmågan eller konsten att tala väl/gott (även i etisk bemärkelse).
Jag förundrades häromveckan över en Röda korsets helsidesannons (i Svensk Damtidning nr 22/2010, som naturligtvis måste läsas inför prinsessbröllopet …). Syftet är att samla in pengar för verksamheten. Metoden är retorisk och uppbyggd kring tekniken evidentia, d.v.s. att man med ord målar upp något inför lyssnarna så att det är som om de själva befann sig på den plats eller i den situation som talaren eller skribenten vill förmedla (jag har tidigare tagit upp detta, bl.a. här).
Personligen får denna typ av retorik mig snarare att fort vända på bladet än att lyfta fram bankkortet. Jag undrar om strategin varit framgångsrik. Jag har skannat in reklamen nedan.
