
Snowboardare Kokubo korrekt klädd för tävling, men Japan har svårt att smälta hur han såg ut när han anlände till Vancouver.
Jag brukar skratta åt kommunikationskonsulter som ger råd om slipsens färg eller kjolens längd för att kunna vara så övertygande som möjligt. Sådana detaljer spelar ingen större roll om budskapet och helhetsintrycket är rätt.
Men om man avviker för mycket från normen sänder man ett budskap. Detta gjorde japanen Kazuhiro Kokubo när han anlände till Vancouver med kragskjortan hängande på byxorna, som han bar lågt på höften och med slipsen knuten men löst hängande så att den blottade – ve och fasa! – en oknäppt översta knapp.
Samtidigt som det är komiskt att någon tar illa upp av att en grupp som alla vet att normalt klär sig antiauktoritärt följer sin klädkod, har Japan chockats på allvar. Kokubo straffades bl.a. med att han inte fick delta i invigningsceremonierna till olympiaden! Lika bisarrt är att undervisningsminister Kawabata tog upp saken i plenum i Japans riksdag, han sade:
Det är synnerligen beklagligt att han som en representant för Japans landslag klädde sig på ett fullständigt oacceptabelt sätt. Han saknar ett medvetande om att han deltar i de olympiska spelen som en representant för vårt land med allas förväntningar på sina axlar. Detta bör aldrig ske igen. (Källa: CNN. Min övers.)
Utan att säga något eller utan att ens göra något kan man ibland kommunicera en hel del. Det sätt på vilket Japan reagerat säger desto mera om deras samhälle där en myriad av koder styr alla aspekter av livet.






Hej Mika!
Roligt att läsa din blogg här, du har många intressanta poänger om retorik!
Här finns förresten ett stilprov på Kokubos “skandalösa” klädsel:
http://www.youtube.com/watch?v=XDv3sTd5K-s
Många hälsningar och må väl!
Nej men hej, Linus! Tack för kommentaren, och för klippet (“snååbåådåå”)! Nu när jag har sett även detta klipp är jag ännu djupare upprörd … ;)