Retorikbloggen

Ett retoriskt tal ger resultat – när man vet vad man gör. (Foto: Getty Images)

De olympiska spelen är förbi för denna gång men först nu hinner jag ta upp ett stycke retorik som jag noterade i samband med spelen.

Efter att Lejonen efter de två första perioderna var på förlust 1–3 höll lagkapten Saku Koivu i pausen ett tal som fick laget att övervinna sig självt och ta hem en för den finska självkänslan viktig medalj.

Kan något vara mera klassiskt retoriskt? Det finns ett problem med en klar målsättning som man endast kan påverka genom ett väl avvägt tal. Ofta tänker man sig effektiva övertygande tal som något väl planerat med en balanserad struktur, slående metforer och en balans mellan ethos, pathos och logos. Men när situationen är den rätta, när Kairos erbjuder en autentisk omedelbar möjlighet, griper den sanne retorn tillfället oberoende av manuskript. Jag översätter från Iltalehti (28/2 2010):

Den erfarne Koivu lyckades med sitt tal övertyga sina lagkamrater om att det inte ännu var dags att slänga in handduken.

– Först försökte jag lugna ned laget. Jag konstaterade att den andra perioden var förbi och att det inte längre gick att göra något åt den.

– Först och främst ville jag ändå understryka att varje spelare skulle inse vilket läget var. Ännu fanns det tjugo minuter tid att göra något stort, berättar Koivu.

Koivu tog även upp att för en del Lejonspelare skulle denna bronsmatch vara den sista i ett olympiskt spel.

– Jag sade att det inte lönar sig att slå in på den vägen att vissa spelare under de följande fyra åren grubblar över om man ändå skulle ha försökt då i bronsmatchen. Några spelare skulle för sin del ha hela resten av livet tid att tänka på hur det hade gått om man ännu hade försökt lite till, sade Koivu.

– Tron föddes under den andra pausen, konstaterade Koivu. Fantastiskt att vi klarade av att resa oss från svårigheterna och bära ansvaret.

I all enkelhet och i bästa amerikanska stil, alltså. Som alltid får vi minnas att även det tal som ser ut att vara det mest spontana eller enkla ofta har en hel del bakom sig. Även om Koivu inte hade skrivit ned eller planerat det han sade, hade han sådär tjugofem år av erfarenhet bakom sig: otaliga tal i motsvarande situation som han hört och också själv hållit. Ingen blir en övertygande talare oväntat och plötsligt.

Detta är Retorikbloggens etthundrade retoriska inlägg!
Alla tidigare inlägg finner du via menyerna till höger.
Tack till alla läsare, gamla och nya!