Bilden lånad från Scrape tv: Female Breadwinners Feel Guilt About Not Being in The Kitchen (December 3 2009)
SvD har granskat argumenten för och emot Rutavdraget, även kallat pigavdrag och i Finland prosaiskt hushållsavdrag. Här på bloggen har pro et contra-argumentation ofta varit uppe: det är helt enkelt ett behändigt sätt att få en översikt över en argumentation där det finns två parter som argumenterar för motsatt ståndpunkt.
1. Svartjobben försvinner i och med att många som nu arbetar lagligt tidigare arbetade svart – därför att det annars blir för dyrt för många (alltså ett argument för avdraget).
2. Bara rika utnyttjar avdraget – medel- och låginkomsttagare har inte råd (alltså ett argument mot hushållsavdraget).
Jag stannar upp här och ser hur starka dessa argument är. Om vi tänker dem i en dragkamp mot varandra (som Arne Næss gjorde i sin bok): vilketdera argument vinner? SvD har tagit reda på att man inte kan veta hur avdragen påverkar svartjobben. Det finns inga fakta om saken. Argumentet är alltså svagt underbyggt. Däremot finns det klara fakta som visar att de 10 % i samhället som tjänar mest står för 41 % av de begärda hushållsavdragen. Här vinner alltså argumentet mot. Men det finns andra argument.
Bilden lånad från Scrape tv: Female Breadwinners Feel Guilt About Not Being in The Kitchen (December 3 2009)
3. Fler kvinnor startar företag & 4. Bra för jämställdheten är två problematiska argument. För det förra finns inga fakta att tillgå (=svagt argument) och det senare kan ses på två olika sätt. Å ena sidan underlättar tjänsten för den som är mest ansvarig för hemmet, och detta är oftast en kvinna. Med mera hjälp kan hon satsa på karriären. Å andra sidan kan man se det som så att avdraget bara befäster könsrollerna dels därför att arbetet mest utförs av kvinnor och dels därför att det befäster tanken om att man inte ska betala så mycket för typiska kvinnotjänster. Inga bra argument med andra ord.
5. Skapar många nya jobb – SvD hänvisar till tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation som säger så: ”2005 uppskattade Almega att några hundra personer arbetade med hushållsnära tjänster i den vita sektorn. I dag bedömer de att motsvarande siffra är 11 379 personer.”
Av de fem argumenten är alltså i utgångsläget fyra för (1,3–5) och ett emot (2), men vid en närmare granskning är endast två av argumenten sådana som tycks ha verklig substans: 2 och 5, ett mot och ett för. Enligt detta blir alltså frågan vilket som väger tyngre: problemet med att ”bara rika” har råd att utnyttja avdraget (och de skulle ha råd även utan avdrag) samt å andra sidan att avdraget skapar nya jobb.
Mest rättvist vore ju då att använda de pengar som staten mister p.g.a. avdrag till att skapa nya jobb! Men för att dra den slutsatsen måste man nog vara en idealist, för så enkla lösningar finns inte inom arbetspolitiken.
