Korsfästelsens mörker. Av Gustav Doré.
Så har då flera personer tillönskat mig glad påsk! Jag ler vänligt och säger tack. I mitt sinne undrar jag om de alls har någon aning om hur olämplig önskningen egentligen är.
Tyvärr tror många att vi nu befinner oss i påskveckan. I själva verket har vi nu stilla veckan där Kristi lidande är det bärande temat. Att inför Kristi död önska glad påsk är som att på en persons dödsbädd gratulera med dagen!
Enligt evangelierna åt Jesus med de tolv lärjungarna den sista måltiden på skärtorsdagen. Detta instiftade den nattvard som i snart två millennier firas i alla kristna kyrkor. På fredagen – långfredagen – korsfästes Jesus. Han dog kl. 15 på eftermiddagen, den nionde timmen, enligt judiskt språkbruk.
Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: »Eli, Eli, lema sabaktani?»; det betyder: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?»
Tidigare var nöjestillställningar förbjudna under långfredagen, som respekterades som en allmän sorgedag, i likhet med vad som fortfarande kan vara fallet när någon särskilt betydande person dör eller en stor olycka inträffar.
Antagligen är många medlemmar av den kristna kyrkan inte särskilt kunniga i den tradition de tillhör, men vad gäller hälsningen god påsk har möjligen julhälsningen påverkat. Som jag skrivit om tidigare, kan man gott och väl tillönska god jul även före juldagen, om man inte kommer att träffa personen i fråga före juldagen. Detta fungerar dock inte beträffande påsken därför att påsken föregås av stilla veckan.
Glad påsk kan i princip endast tillönskas från och med påskdagen, söndagen, och under hela påskveckan, d.v.s. den vecka som inleds med påsksöndagen (ja, söndagen är egentligen veckans första dag, man det får vara ett tema för en annan gång). För påsken gäller således det samma som för nyår: man får hålla inne med jubilanta önskningar till efter factum est.
Vad ska man då säga? Vi är ju så vana att önska något inför en större helg. Mest korrekt är faktiskt att inte säga något särskilt alls. Om man vill respektera den kristna traditionen. Det blir inte heller rätt att säga “trevlig helg” eftersom torsdag–lördag inte kan beskrivas med adjektivet ‘trevlig’. Inte heller blir det rätt att tillönska lidande och sorg. Gällande påsken är det inte lätt att följa decorum.
Hela frågan illustrerar vad som sker när man förlorar kontakten med de traditioner som man ingår i. Man kan fråga sig varför folk hör till kyrkan om de inte ens känner till traditionerna kring kyrkans viktigaste högtid, påsken.
