Det absurda argumentet – har det något värde?

Ganska ofta stöter vi på argument som är uppenbart absurda, men som alltså inte bara är känsloyttringar, utrop eller helt irrelevanta påståenden, utan formulerade som argument som i princip passar in i diskussionen. Följande summerar en diskussion häromdagen.

– I Helsingfors har man sedan många år tillbaka hanterat tiggerifrågan så att man förbjudit s.k. aktivt tiggeri.
– Vad betyder det?
– Det är tillåtet att tigga men inte så att man går fram till folk och ber om pengar t.ex. genom att säga ”Give me money!”
– Men varför skulle man vilja förbjuda det?!
– Ja, det är ju mycket annat också som är förbjudet därför att det anses störa den allmänna ordningen i det offentliga rummet.
– Ska man då förbjuda folk att gå fram till någon och fråga om tiden?!
– Men det är ju inte alls samma sak …
– Det är ju precis samma sak! Att begränsa vad folk får göra och inte får göra. Och varför skulle man begränsa de svagares rättigheter!

tiggare_pffvkc
I Helsingfors är denna form av s.k. passivt tiggeri tillåten. I Amsterdam är den också tillåten med vissa begränsningar. I Köpenhamn är detta förbjudet. I Sverige finns inga begränsningar men fenomenet väcker starka känslor.

Argumentet som här sticker i ögonen är att jämföra aktivt tiggeri med att gå fram och fråga om tiden. Detta kan man kalla ett absurt argument. När man evaluerar analoga argument ställer man frågan: finns det några viktiga skillnader mellan de delar som jämförs. I detta fall: finns det några viktiga skillnader mellan att be om pengar och att fråga om tiden? Ja, det finns en avgörande skillnad: det kostar inget att upplysa om tiden, men det kostar givetvis att ge bort pengar. Följaktligen är dessa argument inte jämförbara och ”fråga om tiden”-argumentet kan inte uppfattas som acceptabelt i sammanhanget.

Men ändå finns argumentet där. Om vi utgår ifrån att språkbrukaren är rationell får vi leta efter en annan funktion hos argumentet. Det som ligger närmast till hands är att med ett absurt argument indikera att man anser motpartens argumentation vara absurd. I detta fall då ungefär så: att förbjuda aktivt tiggeri är lika absurt som att förbjuda folk att gå fram och fråga om tiden. På denna retoriska nivå fungerar argumentet trots att det som en del av den logiska argumentationen inte alls fungerar.

När man kommer in i en argumentation av detta slag är det ofta omöjligt att fortsätta den påbörjade argumentationstråden. I stället bör man nog ta ett steg tillbaka och diskutera de överliggande principerna eller värderingarna. I detta fall kunde man ha lyft diskussionen till huruvida det offentliga rummet alls bör regleras och i så fall utgående från vilka principer. I frågor där åsikterna går starkt isär är det viktigt att lyfta diskussionen till en värdediskussion. Ofta kan man inte förstå varandra utan en sådan.

Read More

Ett levande språk med troper och figurer

Skärmavbild 2014-11-27 kl. 13.40.11

Ett levande språk är målet för varje kommunikatör. Knappast huvudmålet, men i varje fall ett viktigt element på vägen mot att nå sin publik. Språket är tankarnas kläder och bör väljas med omsorg.

Mina A-studenter har gjort små nedslag i elocutio – den språkliga utformningen och tittat på troper och figurer.

Enminutspresentationer finner ni på Uppsalaretorikernas YouTube-kanal: Troper & Figurer.

Read More

Den femte nordiska retorikkonferensen i Lund 15–17 oktober 2014

Den femte Nordiska retorikkonferensen har hållits i Lund. NKRF är en stor händelse för de skandinaviska retorikforskarna. Jag säger skandinaviska därför att konferensen namnet till trots endast brukar ha någon finländsk deltagare (denna gång två personer, i tillägg till mig).

Konferensen hade idag ett tema kring retorik och pedagogik – Lunds inriktning (temat formulerades så: ”Retorik och lärande – kunskap bildning ansvar”). Som vanligt på konferenser av detta slag lade de flesta fram sin nyss avslutade eller pågående forskning, oavsett konferenstemat.

Konferensen ger en unik översikt över vad våra retoriker är intresserade av. Paletten är färggrann och skalan bred. Givetvis finns traditionella ämnen med såsom olika sätt att hålla talövningar, undervisning i argumentation, bevismedlens roll i olika sammanhang och liknande. Något mera ovanliga ämnen såsom etnografiska, empiriska eller rent teoretiska projekt fanns också med.

Konferensen hade hela fem plenarsessionstalare (försöker här finna ett svenskt ord för keynote-speakers):

  • Ekaterina Haskins: Spectatorship, Embodiment, and Democratic Publicity
  • Kjell Lars Berge: Studiet av politisk retorikk: utfordringer og muligheter
  • Cheryl Glenn: Research, Impact, Editing: Landmark Essays on Rhetoric and Feminism
  • Christian Kock: Retorik – det oprindelige samfundsfag
  • Andrea Lunsford: The Norton Anthology of Rhetoric and Writing and Rhetoric’s Pedagogical Imperative

Retorikämnet är förhållandevis nytt. Endast vid Köpenhamns universitet kan man säga att ämnet är synnerligen väl etablerat (fr. 1971) medan det vid de andra lärosätena har en kortare historia med varierande antal lärare och forskare (ofta en mycket liten skara). Idag är ändå fältets bredd – ty retorik är en av de bredaste disciplinerna – väl representerat. Detta ser man t.ex. på parallellsessionernas rubriker:

  • Argumentationsundervisning
  • Historisk pedagogik
  • Medieanalys
  • Sofistik
  • Dikt och verklighet
  • Politisk retorik
  • Psykiatriens stemmer
  • Retoriska övningar
  • Att skapa ett ”vi”
  • Experter i offentligheten
  • Pathos
  • Ett retorikämne?
  • Retorik och pedagogik
  • Topos
  • Visuell retorik
  • Ethos
  • Forskningens hantverk
  • Publikerna
  • Retorikämnets samtidshistoria

Märk väl att detta endast är de uppsamlande rubrikerna för sessionerna. Sessionerna bestod av två–fyra presentationer var. Tillsammans innehöll programmet hela sextio presentationer! Detta är imponerande med tanke på hur pass litet ämnet ändå är.

Konferensarrangörerna hade hämtat inspiration från ISSA-konferensen – ett av de bästa konferenskoncepten – vilket på olika sätt höjde upplevelsen. Formatet och arrangemangen är kritiska emedan tre dagar med sextio presentationer innebär stora utmaningar både för arrangörer och deltagare. En konferensvolym har preliminärt utlovats, med en del av de framlagda temata i artikelform (kan i så fall antagligen väntas mot slutet av nästa år).

Read More