2 September, 2010
Jag har åter påmints om röstens betydelse. När vi talar om fysiska aspekter av att framföra ett tal – actio – är det ofta annat som lyfts fram: rummets akustik, mikrofonanvändning, klädsel, mimik, generell habitus, gester och utstrålning. Ögonkontakt är också en standardgrej att ta upp under talarskolor. Lite mera udda är kanske däremot ett uttalande som jag fortfarande minns väl av min skriftskolepräst, nämligen att en god predikant bör ha sexuell utstrålning!
Aristoteles ansåg rösten vara det främsta elementet när det gäller framförandet av ett tal (Ars Rhetorica III.1.4). Så är det. När vi talar om det yttre lönar det sig att satsa på att utveckla sitt sätt att tala, om man vill utvecklas som talare. Elementärt, men i praktiken väldigt mycket svårare att förverkliga än att t.ex. byta klädstil.
Denna vecka har jag hört en lärare som har en idealisk röst: mjuk och kraftig, ett starkt mellanregister uppbackat av gedigna bastoner. Uppenbarligen är han mycket medveten om denna sin gåva för självsäkerheten är accentuerad, vilket bl.a. märks i att han tar mycket god tid på sig när han talar. Normalt är det ett problem att folk inte vågar ta plats, att de inte vågar tala annat än snabbt, för att snart ge utrymme åt någon annan. Men tänk på detta: vi lyssnar hellre en lite längre stund på en behaglig framställning än ens en kortare stund på en ansträngande framställning. Om du har något att säga, säg det då tydligt och långsamt, utan att tveka! Låt orden rulla fram, mjukt och balanserat så att åhörarna kan smaka på din framställning.
Men allt kan gå till överdrift, som gällande den yrkestalare jag hörde idag. När jag insåg att innehållet i det han sade kunde ha presenterats på halva tiden, började det småningom kännas ansträngande att lyssna till en presentation som hade lite för mycket av självgodhet i sig. Men, visst, det är svårt att vara verkligt professionell och samtidigt riktigt ödmjuk. Hur som helst börjar allt med rösten: det är den vi hör när vi lyssnar till en retor.
21 August, 2010
Efter en kreativ sommarpaus är Retorikbloggen tillbaka!
Under hösten tar många sig an nya projekt och anmäler sig till kurser för att lära sig något nytt, t.ex. ett språk eller någon hobby. Jag vill för min del uppmuntra till att denna höst bekanta sig med retoriken – här finns mycket mera att hämta än man kanske vid första anblicken föreställer sig!
Var får man gedigen information om vad retorik är och hur den kan vara till nytta? Jag vill gärna rekommendera följande fyra böcker (som jag även nämnt tidigare). Ge gärna flera tips här på bloggen!
1. För den som vill ha en synnerligen välskriven och lättläst bok som inte är så läroboksaktig är valet enkelt: Kurt Johannessons Retorik eller konsten att övertyga. 2 uppl. (Norstedts, 2002). Denna rekommenderar jag varmt som en första introduktion till den klassiska retoriken. (Detta är den minsta av de fyra böckerna.)
2. Den som vill läsa en mera omfattande och systematisk framställning har glädje av Lennart Hellspongs Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. 2 uppl. Studentlitteratur, 2004. Denna använder jag och de flesta retoriklärare som kursbok på akademiska retorikkurser.
3. Jens Elmelund Kjeldsen: Retorik idag: Introduktion till modern retorikteori. Studentlitteratur, 2008. Detta är en introduktion till modern retorikteori och inkluderar även kärnan i den klassiska retoriken. Den är utmärkt som en fördjupning till någon av introduktionerna till klassisk retorik, men kan även läsas självständigt. Svårighetsgraden varierar från introduktionsnivå till fördjupningsnivå.
Johannesson skriver löpande text så att man nästan kan läsa boken som en berättelse om den klassiska retoriken, en löpande beskrivning, medan Hellspongs bok är en lärobok på samma sätt som Elmelund Kjeldsens bok.
Det finns även några andra grundböcker i retorik på svenska, men de är inte lika heltäckande som dessa fyra.
Att läsa om retorik öppnar nya spännande perspektiv på all slags kommunikation. Det är roligt att kunna se hur talare och skribenter använder retoriska tekniker för att nå fram med sitt budskap, för att inte tala om hur roligt det är att själv använda sig av retoriken!
2 July, 2010
En av de unika aspekterna av argumentationskonferensen ISSA är att den hålls i en historisk miljö, i Amsterdams kärncentrum.
Alla keynote-tal, gemensamma huvudföredrag, hålls i den gamla lutherska kyrkan, som numera fungerar som den finaste av Amsterdams universitet föreläsningssalar. Eftersom lutherdomen placerar ordet i centrum är denna kyrka i själva verket en ypperlig föreläsningssal: allas blickar är riktade mot talare, som här när James Klumpp igår höll sitt keynote-tal om traditionerna bakom retoriska argument.
1 July, 2010
Tomorrow, Friday, at 2 pm I’ll present at ISSA. I enclose my updated abstract. Since it is Friday afternoon (2 pm, two hours before the big game), I will give a very practical presentation (and have a copy of my paper available).v
“I have like a message from God” – The Rhetorical Situation and Persuasive Strategies in Revival Rhetoric with the Nokia Missio Church as a Test Case
Abstract
Based on an analysis of recordings of services during the first year (2008–2009) of the Nokia Missio Church, Finland, I analyse the verbal persuasion techniques that are used to affect the audience to change their beliefs and behaviour according to the standards of this evangelical and charismatic church. In these meetings, the rhetorical situation warrants special attention, which is achieved with the help of Lloyd Bitzer’s theory. The analysis shows how persuasive techniques are used to affect the audience in a specific way in the first part of a meeting, before the main sermon. Persuasive moves are analysed in the words of welcome, in praise and prayer, in testimonials, and in words to the audience – “divine speech”. All of these exhibit a variety of manipulative rhetorical techniques aimed at different groups among the attendees.
|
Ju mera jag sysslar med retorik desto mera fascinerande blir det. Jag arbetar oförtröttligt för att retoriken ska återupprättas i Finland (saknas sedan 1852 vid våra universitet). På bloggen tar jag en titt på världen med retoriken som infallsvinkel.
|
De nyaste kommentarerna