Ett levande språk med troper och figurer

Skärmavbild 2014-11-27 kl. 13.40.11

Ett levande språk är målet för varje kommunikatör. Knappast huvudmålet, men i varje fall ett viktigt element på vägen mot att nå sin publik. Språket är tankarnas kläder och bör väljas med omsorg.

Mina A-studenter har gjort små nedslag i elocutio – den språkliga utformningen och tittat på troper och figurer.

Enminutspresentationer finner ni på Uppsalaretorikernas YouTube-kanal: Troper & Figurer.

Den femte nordiska retorikkonferensen i Lund 15–17 oktober 2014

Den femte Nordiska retorikkonferensen har hållits i Lund. NKRF är en stor händelse för de skandinaviska retorikforskarna. Jag säger skandinaviska därför att konferensen namnet till trots endast brukar ha någon finländsk deltagare (denna gång två personer, i tillägg till mig).

Konferensen hade idag ett tema kring retorik och pedagogik – Lunds inriktning (temat formulerades så: “Retorik och lärande – kunskap bildning ansvar”). Som vanligt på konferenser av detta slag lade de flesta fram sin nyss avslutade eller pågående forskning, oavsett konferenstemat.

Konferensen ger en unik översikt över vad våra retoriker är intresserade av. Paletten är färggrann och skalan bred. Givetvis finns traditionella ämnen med såsom olika sätt att hålla talövningar, undervisning i argumentation, bevismedlens roll i olika sammanhang och liknande. Något mera ovanliga ämnen såsom etnografiska, empiriska eller rent teoretiska projekt fanns också med.

Konferensen hade hela fem plenarsessionstalare (försöker här finna ett svenskt ord för keynote-speakers):

  • Ekaterina Haskins: Spectatorship, Embodiment, and Democratic Publicity
  • Kjell Lars Berge: Studiet av politisk retorikk: utfordringer og muligheter
  • Cheryl Glenn: Research, Impact, Editing: Landmark Essays on Rhetoric and Feminism
  • Christian Kock: Retorik – det oprindelige samfundsfag
  • Andrea Lunsford: The Norton Anthology of Rhetoric and Writing and Rhetoric’s Pedagogical Imperative

Retorikämnet är förhållandevis nytt. Endast vid Köpenhamns universitet kan man säga att ämnet är synnerligen väl etablerat (fr. 1971) medan det vid de andra lärosätena har en kortare historia med varierande antal lärare och forskare (ofta en mycket liten skara). Idag är ändå fältets bredd – ty retorik är en av de bredaste disciplinerna – väl representerat. Detta ser man t.ex. på parallellsessionernas rubriker:

  • Argumentationsundervisning
  • Historisk pedagogik
  • Medieanalys
  • Sofistik
  • Dikt och verklighet
  • Politisk retorik
  • Psykiatriens stemmer
  • Retoriska övningar
  • Att skapa ett “vi”
  • Experter i offentligheten
  • Pathos
  • Ett retorikämne?
  • Retorik och pedagogik
  • Topos
  • Visuell retorik
  • Ethos
  • Forskningens hantverk
  • Publikerna
  • Retorikämnets samtidshistoria

Märk väl att detta endast är de uppsamlande rubrikerna för sessionerna. Sessionerna bestod av två–fyra presentationer var. Tillsammans innehöll programmet hela sextio presentationer! Detta är imponerande med tanke på hur pass litet ämnet ändå är.

Konferensarrangörerna hade hämtat inspiration från ISSA-konferensen – ett av de bästa konferenskoncepten – vilket på olika sätt höjde upplevelsen. Formatet och arrangemangen är kritiska emedan tre dagar med sextio presentationer innebär stora utmaningar både för arrangörer och deltagare. En konferensvolym har preliminärt utlovats, med en del av de framlagda temata i artikelform (kan i så fall antagligen väntas mot slutet av nästa år).

Det blåser kring H.M. Kungen och statsminister Löfvén

17-jpg

Jag följde med riksmötets öppnande i går och den nya statsministerns regeringsförklaring idag. Jag tar fasta på den politiskt sett minst intressanta aspekten: vädret.

HMK väljer en ytterst traditionell ingång på sitt tal: vädret. Jag förstår så väl att vädret denna gång var värt att nämna, men temat är förknippat med några retoriska svårigheter: dels kan det bli banalt, dels får man se upp med metaforerna. Kungen inleder sitt tal så här.

I år har vi fått uppleva en fantastisk sommar. En sådan som vi ofta bara drömmer om under den kalla och mörka årstiden.

(Hela talet finns på Kungahuset.se)

På en informell tillställning skulle detta var en normal inledning, men för riksmötets öppnande är den för simpel. Man behöver inte alltid anknyta till årstidernas växlingar … Men här gör han detta för att bädda för ett senare stycke om översvämningar, skyfall och skogsbrand. Detta i sin tur för in på lidande orsakat av krig och konflikt. Detta leder över till temat fred, och slutligen till de nyvalda riksdagsledamöternas ansvar för samhället. En fungerande helhet.

Det uttryck som dock förstörde talet för mig var följande: “väder och vind”. Eftersom detta är en vedertagen metafor för prat, sladder, snack, passar det illa för en seriös behandling av vädret.

images
Roligt att glimtar av Löfvéns sista-minuten-granskning av sin presentation televiserades. Ger ett mänskligt men även något osäkert och oförberett intryck. Inget Cicero skulle ha visat upp.

Intressant nog tar Löfvén dagen efter upp samma tema, men med avsevärt större skicklighet. Han säger:

Under sommaren har vi sett omfattande naturkatastrofer. Förändringar av klimatet medför att vi i ökad utsträckning kan drabbas av extrema väderhändelser. Det kräver både klimat- anpassning och stärkt krishanteringsförmåga.

(Regeringsförklaringen finns på Regeringen.se)

En talares mål är att använda och skapa metaforer som är träffsäkra och som hjälper åhörarna att ta till sig budskapet. Illa valda metaforer – eller som i kungens fall en oavsiktlig metafor – blir hinder i kommunikationen.

Det var nog ingen annan som noterade blåsten mellan kungen och statsministern.

Äntligen en fördjupning i retorik på svenska!

Omslaget-Retorisk-Kritik

Retorisk kritik är en antologi som samlar ­bidrag från en rad forskare inom svensk ­retorikvetenskap.

Boken svarar mot en metodologisk utmaning inom retorikutbildningen. De senaste decennierna har uppenbarat nödvändigheten av ­vidare teoretisk reflexion kring retoriken och dess grundbegrepp, men hur kan teorierna användas i det praktiska analysarbetet?

Bokens syfte är att belysa mötet mellan teoretiska perspektiv och konkreta analysmaterial, och därmed inspirera till intressanta retoriska analyser. Det är vår förhoppning att denna bok ska tjäna som vägledning för uppsats­skribenter i ämnet retorik, men vi hoppas också att den kan vara till glädje för var och en som intresserar sig för hur kommunikation påverkar oss och vårt samhälle.

Retorisk kritik är 22 artiklar fördelade på sex huvud­rubriker: 1. Retorisk kritik – en introduktion; 2. Argumentation och debatt; 3. Stil och berättande;  4. Retorik som social handling; 5. Makt och identitet; 6. Visuell ­retorik och moderna medier.

Vi reflekterar dagligen över texter, bilder och andra slags symbol­iska handlingar i vår omgivning. Varje gång vi stannar upp och tänker över sådana handlingar för att sedan förmedla våra reflexioner och om­dömen till någon annan fungerar vi som kritiker.

Vad betyder uttrycken, vilka är de bakomliggande motiven och vad vill de åstadkomma? Hur kan man förstå dessa uttrycksformer? Är de ändamålsenliga, un­derhållande eller moraliskt försvarbara?

Dessa kritiska frågor får oss kanske att kasta ut omdömen och hypoteser till män­niskor i vår närmaste omgivning. Men vad som utmärker en kvalificerad, vetenskaplig kritik är att den utgår ifrån en grund­ligare och mer stringent granskning av ett objekt, och att den på ett rationellt och övertygande sätt kan förmedla en tolkning och bedömning till ­läsaren. (Ur Jon Viklunds introduktion)

Om boken

  • “Retorisk kritik.Teori och metod i retorisk analys”
  • Redaktörer Otto Fischer, Patrik Mehrens & Jon Viklund
  • Språk: Svenska
  • 408 sidor
  • Vikt: 587 gr
  • 275:- kr (Prenumeranter på RetorikMagasinet och/eller Rhetorica Scandinavica får som alltid 20% rabatt)
  • ISBN 978-91-86093-24-2
  • 1. utgåvan, Retorikförlaget 2014

[Texten ovan är i sin helhet exakt kopierad från Retorikförlagets mejlutskick idag, 22 september, dagen då boken utgavs.]

Om att övertyga andra och att genomskåda andras försök att övertyga