Retorik på gymnasiet: medborgarens färdigheter

Monica Ekenvall gästar Helsingfors för fortbildning med finlandssvenska modersmåls- och engelskalärare.

I gymnasiets läroplan 2003 infördes en kurs i muntlig kommunikation och i den kommande läroplanen är kommunikationsfärdigheter en av ”medborgarens kompetenser” (i Finland alltså).

För att inspirera modersmålslärare för denna kurs arrangerade Palmenia idag första dagen av en kortfortbildning kring denna kurs, “MO7″, d.v.s. den sjunde modersmålskursen.

Vi hade glädjen att ha med oss Monica Ekenvall från Göteborgs universitet som delade med sig av sin rika erfarenhet av att undervisa retorik på skolan. Hennes bok ”Retoriken i praktiken” kan varmt rekommenderas för lärare som vill ha praktiska tips för sina kurser.

I Finland ligger vi ju efter Sverige på detta område, men det ser ljust ut. Målen för MO7 är ganska högt ställda. I läroplanen sägs att ”kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang”.

Kursens mål är att de studerande skall

  • fördjupa sina kunskaper om interaktion och muntlig kommunikation
  • utveckla sin säkerhet att uttrycka sig samt utveckla sin förmåga att uppträda, lyssna och samtala
  • känna till och kunna analysera faktorer som påverkar såväl talarens som budskapets trovärdighet.

Centralt innehåll

  • typiska drag i olika interaktionssituationer
  • verbal och nonverbal kommunikation
  • olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner
  • kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation.

Målet ”att uttrycka sin säkerhet att uttrycka sig” innehåller ett för många elever krävande element: att våga stå upp och tala inför publik. Idag diskuterade vi hur man genom små steg i en förtrolig atmosfär kan utvecklas väldigt mycket på detta område under kursen.

I den kommande läroplanen kommer retoriken att få en mera framträdande roll så att den kommer att synas även utanför svenskämnet. Trots att vi har världens bästa skola, är det klart att kommunikationsfärdigheter står högt på listan bland det som vi måste utveckla i Finland. Dessa färdigheter ingår inte i PISA-mätningarna.

Retorikstudier i Norden Nr. 8: Aarhus universitet

Serien med retorikuniversitet i Norden närmar sig sitt slut … i det följande Danmarks andra retorikuniversitet.

Center for Retorik

Retorik er et kommunikationsfag, som både beskæftiger sig med formidling og kritik. Som retorikstuderende arbejder du bl.a. med hvordan man kan målrette kommunikation i praksis. Men retorik er også et kritisk fag, der leverer redskaber til at analysere en argumentation. Center for Retorik hører under Institut for Æstetiske Fag.

Centeret udbyder tre uddannelser indenfor feltet Retorik og formidling. En Masteruddannelse, et Sidefag og et Suppleringsfag.

Personal
Madsen, Carsten, lektor, Centerleder
Klujeff, Marie Lund, ph.d., lektor


Text och bild från ämnets egen webbplatsI en serie presenterar jag alla lärosäten för retorik i Norden. Detta är nummer 5. Nr. 1, Uppsala universitet, presenterade jag här, Nr. 2, Köpenhamns universitet, här,  Nr. 3, Örebro universitet, här, Nr. 4, Oslo universitet, här Nr. 5, Lunds universitet, här och Nr. 6, Södertörns högskola, här och Nr. 7, Universitetet i Bergen, här.

Aristoteles Retoriken – äntligen på svenska!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den största av alla böcker som någonsin skrivits om retorik, Aristoteles Retoriken, blir nu äntligen tillgänglig på svenska – i översättning Johanna Akujärvi, LU. Boksläpp fredagen den 2 mars 2012 på Campus Helsingborg, Lunds universitet fr. kl. 13.

Aristoteles Retoriken, eller Ars Rhetorica som den är mera känd som, är den äldsta “handboken” i retorik (c. 322 f.v.t.). Bruket av denna bok har en märklig historia. Från att ha varit ett slags analytiskt koncentrat av den grekiska klassiska retoriken och högst sannolikt i flitigt bruk under en längre tid, föll den i skymundan. Även i modern tid gick det ända in på de första årtiondena efter den språkliga vändningen innan detta verk ånyo på allvar uppmärksammades inom retorikforskningen. 1991 utkom retorikexperten Robert Kennedys nya engelska översättning och nu kommer den på svenska.

Till skillnad från Quintillianus och Ciceros verk och från Ad Herennium, är Ars Rhetorica, eller tekhnee rhetorikee som verket heter i original – ty det är naturligtvis skrivet på klassisk grekiska –, är detta inte en egentlig handbok. Aristoteles lägger an en analytisk infallsvinkel och beskriver hur retoriken fungerar. Samtidigt skapar han en systematik som lever vidare till grundkurserna i retorik idag. Här finner vi för första gången en sammanställning av genusläran (forensiskt, politiskt och demonstrativt), de tre bevistyperna (ethos, logos, pathos), elementen i dispositio och mycket annat.

Var gång jag har att göra med klassikerna väcks frågan hos mig om vad som är fel med vår tid som producerar en ofattbar mängd text, av vilken kanske endast 2 % är värd att bevara för eftervärlden. Varför finns det så få stora tänkare i Norden? Inte heller på retorikens område finns det många värda att nämna!

Mera info om Aristotelessymposiet 2 mars finner du här (pdf).

Retorikstudier i Norden Nr. 7: Universitetet i Bergen

Retorikk

Institutt for informasjons- og medievitenskap

I Bergen finns retorikämnet sedan 2003 etablerat som ett kandidatprogram  (ett magisterprogram har övervägts). På webbplatsen presenteras programmet enligt följande (på nynorsk).

Kva er det som gjer at Barack Obama blir rekna for å vere ein spesielt god retorikar? Klarer du å overtyde? Har du tenkt på kvifor du lukkast eller mislukkast? Korleis påverkar menneska kvarandre med ord og bilete?

Retorikk er læra om korleis ein appellerer til sine medmenneske på ein overtydande måte. Anten du diskuterer med venner, held ein politisk tale, skriv ein omtale eller utviklar ein reklamekampanje, så praktiserer du retorikk. Heilt frå Aristoteles og sofistane til kommunikasjonsforskinga i våre dagar har mennesket prøvd å finne ut korleis vi påverkar kvarandre. Kvifor blir vi påverka og overtydde av enkelte personar, men ikkje av andre? Kva gjer ei form for retorikk formålstenleg eller overtydande og ei anna problematiskeller ineffektiv?

Studiet gir ei historisk og systematisk innføring i retorikken som generell kommunikasjons- og argumentasjonslære. Du får innsikt i utviklinga av det retoriske fagfeltet frå antikken fram til mediesamfunnet i dag, og kompetanse i retorisk analyse og evaluering av ulike tekstformer og sjangrar.

I tillegg får du kompetanse i praktisk retorisk kommunikasjon og formidling.

Personal
Professor Jens E. Kjeldsen (Professorstiteln från den samtidiga(!) professorstjänsten i retorik vid Södertörns högskola), professor Anders Johansen och professor Peter Larsen.


Text och bild från ämnets egen webbplatsI en serie presenterar jag alla lärosäten för retorik i Norden. Detta är nummer 5. Nr. 1, Uppsala universitet, presenterade jag här, Nr. 2, Köpenhamns universitet, här,  Nr. 3, Örebro universitet, här, Nr. 4, Oslo universitet, här Nr. 5, Lunds universitet, här och Nr. 6, Södertörns högskola, här.